For Reference Use Only
Transcript
For Reference Use Only
MONOFLUO™ Pneumocystis carinii IFA Test Kit 32515 Immunofluorescent Antibody Test Kit for the Detection and Identification of Pneumocystis carinii in Respiratory Tract Specimens Fo For In Vitro Diagnostic Use efe rR ren Lexicon/Lexique/Glosario/Glossar/Definizione dei simboli/ Léxico/Leksikon/Ordlista ...........................................................2 ce English........................................................................................4 Français....................................................................................16 Us Español ...................................................................................29 Deutsch ....................................................................................43 eO Italiano......................................................................................57 Portuguese...............................................................................71 nly Dansk .......................................................................................85 Svensk......................................................................................98 References/Bibliographie/Referencias/Literatur/Bibliografia/ Referencer/Referenser ...........................................................110 FOR REFERENCE USE ONLY: DO NOT USE in place of package inserts provided with each test kit. Para uso diag- In-vitronóstico in vitro Diagnostikum Dispositif médical de diagnostic in vitro For In Vitro Diagnostic Use Fabricant Consulter les instructions d’utilisation Manufacturer Consult Instructions for Use Code du lot Fecha de caducidad Utiliser avant le Use by Batch code CE-Konformitätskennzeichnung Conformidad europea Conformité aux normes européennes European Conformity Verwendbar bis Deutsch Español Français nly Consulte las instrucciones de uso Fabricante Conformità europea Italiano Fabricante Consulte as instruções de utilização Consultare le istruzioni per l'uso Gebrauchsanweisung beachten Tillverkare Se bruksanvisningen Se brugsanvisning Partinummer För in vitrodiagnostik Använd före Producent Código do lote Lotnummer Para utilizaMedicinsk ção no diagudstyr til in nóstico in vitro vitro-diagnostik Utilizar até Holdbar til Europeisk överensstämmelse Europæisk overensstemmelse Conformidade com as normas europeias Fabbricante Codice del lotto Per uso diagnostico in vitro Utilizzare entro il Svenska Dansk Português Hersteller Código de lote Chargenbezeichnung eO Us English Lexicon/Lexique/Glosario/Glossar/Definizione dei simboli/Léxico/Leksikon/Ordlista ce ren efe rR Fo Límites de temperatura Representante autorizado en la Comunidad Europea Reactivo de tinción Limites de température Représentant agréé dans la Communauté Européenne Réactif colorant Milieu de Montage Lames de microscope à fluorescence Temperature Limitation Authorized Representative in the European Community Staining Reagent Mounting Media Fluorescence Microscopy Slides Medio de montaje Español nly Portaobjetos para microscopia de fluorescencia eO Us Français Bevollmächtigter in der Europäischen Union Zulässiger Temperaturbereich Deutsch Anfärbereagenz Objektträger für Fluoreszenz-Mikroskopie Eindeckmittel ce English ren Mandatario autorizzato per l'Unione Europea Limiti di temperatura Italiano Meio de Montagem Fluorescens mikroskopislides Monteringsmiddel Reagente para FarvningColoração sreagens Representante autorizado na Comunidade Europeia Repræsentant i det Europæiske Fællesskab Objektglas för fluorescensmikroskopi Monteringsmedium Färgningsreagens Auktoriserad representant i Europeiska gemenskapen Temperaturbe- Temperaturbegrænsning gränsning Limite de temperatura Svenska Dansk Português Vetrini per Lâminas para microscopia in Microscopia de Fluofluorescenza rescência Soluzione di montaggio Reagente colorante efe rR Fo INTENDED USE The MONOFLUO™ Pneumocystis Immunofluorescent Antibody Test Kit is to be used for the detection of Pneumocystis carinii cysts and trophozoites in specimens collected from the respiratory tract. rR Fo SUMMARY AND EXPLANATION Pneumocystis carinii is a unicellular, eucaryotic organism that is present in the lungs of many mammalian species, including man. The organism is spread by airborne routes, usually causing asymptomatic infection. Exposure during childhood may result in mild or subclinical cases, with the organism existing in latent state through adulthood. In individuals with compromised immune systems, the organism becomes opportunistic, causing diffuse, interstitial pneumonia.1,2 ren efe Individuals at risk for Pneumocystis carinii include premature infants, individuals with immune deficiency disorders (such as acquired immunodeficiency syndrome), and those receiving immunosuppressive drugs such as corticosteroids. Pneumocystis carinii is the most common opportunistic infectious agent in AIDS patients, with almost 80% suffering from the infection.3,4,5,6 ce Morphological studies of the organism have revealed three forms in the life cycle of Pneumocystis carinii: cysts, sporozoites and trophozoites. The thick-walled cysts (4-7 µm in diameter) usually contain eight comma-shaped sporozoites, which then mature into larger, pleomorphic trophozoites (2-8 µm in diameter) before encysting to repeat the cycle.1, The cysts, with their distinct morphologic characteristics, are most frequently associated with presence of Pneumocystis carinii. nly eO Us Rapid clinical diagnosis of Pneumocystis carinii is of utmost importance as the organisms quickly infiltrate lung tissue causing dyspnea, fever, and cough.7 Early detection can facilitate initiation of appropriate treatment and may improve chances of patient survival.8,9 At present, diagnosis is accomplished through radiologic technique and identification of Pneumocystis carinii cysts and trophozoites by histologic staining of respiratory specimens. Common staining methods (toluidine blue O, Gomori’s methenamine silver nitrate or Giemsa) reveal cyst walls and/or trophozoites/sporozoites.6,10 Because of the nonspecific nature of 4 these stains, proper identification of the organism may be difficult. A more invasive technique for specimen collection such as bronchoalveolar lavage is often required to ensure the presence of Pneumocystis carinii.11 efe rR Fo The use of a direct, fluorescent-antibody procedure with induced sputum, bronchial wash or bronchoalveolar lavage samples provides a simple, highly-specific procedure for detection of Pneumocystis carinii.12,13,14,15 The monoclonal antibodies in the MONOFLUO™ Pneumocystis carinii Immunofluorescence Test Kit are chemically linked to fluorescein isothiocyanate (FITC) to produce a highly specific, direct, immunofluorescent reagent with a low level of background fluorescence. In addition to binding with Pneumocystis carinii cysts, the monoclonal antibodies also bind specifically to Pneumocystis carinii trophozoites, sporozoites, and the extracellular matrix. The test kit is used for the rapid identification of Pneumocystis carinii cysts and trophozoites directly in patient specimens. ce ren PRINCIPLES OF THE PROCEDURE The MONOFLUO™ Pneumocystis carinii Staining Reagent contains murine monoclonal antibodies labeled with fluorescein isothiocyanate (FITC). These antibodies react with all Pneumocystis carinii forms (cysts, sporozoites and trophozoites) and also with the extracellular matrix present in infected specimens. Us nly eO Slides are prepared for microscopy from clinical specimens as described in the Preparation of Clinical Specimens Prior to Fluorescence Staining Section. Following fixation, the slides are stained with the MONOFLUO™ Pneumocystis carinii Staining Reagent. The Staining Reagent binds to any Pneumocystis carinii organisms present in the specimen. A subsequent rinse step removes unbound Staining Reagent from the specimen. The slides are then mounted with the MONOFLUO™ Mounting Medium included in the kit. The Mounting Medium contains an anti-quencher which increases the length of time slides may be examined before the fluorescence fades. When viewed with a fluorescence microscope, infected specimens fluoresce bright apple-green. Stained cysts appear as large, round-to-elliptical structures found both individually and in clusters. Sporozoites and trophozoites may also be stained, appearing as relatively small, crescent-shaped or pleomorphic 5 structures. In addition, the amorphous, extracellular matrix should also fluoresce brightly. Other organisms and cellular material from respiratory specimens are counterstained red to orange-red or gold without characteristic fluorescence of Pneumocystis carinii cysts. PRODUCT DESCRIPTION Table 1: Materials Provided Store reagents at 2-8°C. Slides should be stored at 2-28°C. Contents Preparation R1 • Pneumocystis carinii Staining Reagent* 1 Dropper bottle (2.2 ml) R2 • Mounting Medium 1 Dropper bottle (3.5 ml) R3 • Fluorescence Microscopy Slides 24 (2 wells each) • FITC-labeled monoclonal antibodies (murine) • Counterstain (Evans Blue) • Sodium azide** • Protein-stabilized buffer • Buffered glycerol • Formaldehyde*** • Anti-quencher Mix gently before use. • Fluorescence microscopy slides Wipe with lintfree tissue before use. ren efe rR Fo Component Ready to use as supplied. ce * Volume sufficient for staining 24 individual test wells. **0.1 % sodium azide; ***0.8 % formaldehyde. nly eO Us MATERIALS REQUIRED BUT NOT PROVIDED • Acetone, Reagent Grade, (store in a tightly closed container to prevent absorption of water). • Deionized water or tap water. • Slide staining dishes with racks. • Humidified chamber (such as a covered petri dish containing a moistened paper towel). • Coverslips, 24 X 40 mm, #1. • Pasteur pipettes. • Centrifuge or microfuge. • 15 ml centrifuge tubes or 1.5 ml microfuge tubes. • 37±1°C incubator. • Biological safety cabinet (recommended). • Fluorescence-quality immersion oil, if needed. • Fluorescence microscope with 200-250X and 400-630X magnification, equipped with a filter system for fluorescein isothiocyanate (FITC). A wide variety of filter sets for reading FITC are available from different manufacturers. 6 Wide band (420-490 nm) or narrow band (470-490 nm) excitation wavelengths with a 515 nm dichromatic mirror and a 515 nm barrier filter is advisable. The narrow band excitation wavelength will diminish background fluorescence. Variations in the wattage, intensity and alignment of the bulb and differences in type of illuminator and filters may affect the performance of the test. • Control slides containing Pneumocystis carinii organisms (see Preparation of Control Slides Section). • Paper toweling or aspiration system. rR Fo For Induced Sputum Specimens • Dithiothreitol (DTT): A liquid preparation of 0.1% (6.5x10-3 moles/l). For example, Stat-Pak™ Sputolysin available from Caldon Biotech; Use as directed. • Phosphate Buffered Saline (PBS). ren efe PRECAUTIONS For in vitro diagnostic use only. For professional use only. ce 1. This test should only be performed by personnel who are properly trained in the handling of clinical specimens that may contain HIV-1. The slides should be examined by personnel who have experience in reading immunofluorescence assays. Us eO 2. Handle all clinical specimens as potentially infectious material. nly 3. Procedures that create aerosols should be conducted in a biological safety cabinet. All materials should be disinfected after use or prior to disposal. 4. Use good laboratory technique when handling specimens or the MONOFLUO™ Pneumocystis carinii Immunofluorescence Test Kit reagents. Do not eat, drink or smoke in the laboratory. Do not mouth pipette. Avoid contaminating the reagents with microbes or other substances. 5. The Staining Reagent contains Evans Blue, which is an irritant. Avoid spilling or splashing the Staining Reagent on skin or clothing. Flush any areas which may have come in contact with the Staining Reagent thoroughly with water. 7 6. The Mounting Medium has 2% formalin that contains 0.8% formaldehyde, which, according to the United States National Toxicity Program (NTP), may be reasonably anticipated to be carcinogenic. However, existing data do not conclusively establish the carcinogenicity of formaldehyde at the concentrations used in this kit (<1.00%). Avoid spilling or splashing the Mounting Medium on skin or clothing. Flush any areas which may have come in contact with the Mounting Medium thoroughly with water. R: 40-43: May cause sensitization by inhalation and skin contact. Possible risk of irreversible effects. rR Fo S: 24/25-28-36/37/39: Avoid contact with skin and eyes. After contact with skin, wash immediately with plenty of water. Wear suitable protective clothing, gloves and eye/face protection. ce ren efe 7. The Staining Reagent contains sodium azide. Sodium azide may react with lead and copper plumbing to form metal azides that are highly explosive. If the Staining Reagent is disposed of in the sink, flush plumbing with a large volume of water to prevent azide buildup. Xn. Harmful 0.1% NaN3 nly eO Us R: 21/22 Harmful in contact with skin and if swallowed. S: 24/25-28-36/37/39 Avoid contact with skin and eyes. After contact with skin, wash immediately with plenty of water. Wear suitable protective clothing, gloves and eye/ face protection. 8. Clean all reusable items thoroughly between uses. 9. Mix Staining Reagent gently before each test. 10.Use a separate slide for each patient specimen to prevent any cross-contamination of Pneumocystis carinii organisms. It is also recommended that each slide be washed separately. 11.Slides should be prepared using acetone fixation. Formalin fixed slides or ethanol fixed slides are not recommended for this test. 8 REAGENT STABILITY AND STORAGE Do not use the kit or any of the components beyond the expiration date. Store Staining Reagent in the dark at 2-8°C. Store reagents at 2-8°C. Slides should be stored at 2-28°C. If stored at the specified temperatures, opened or unopened reagents are stable for the printed shelf life. PNEUMOCYSTIS CARINII TEST PROCEDURE rR Fo Specimen Collection Clinical specimens should be freshly collected using standard methods for obtaining induced sputum, bronchial wash or bronchoalveolar lavage.16,17 The specimen should be processed immediately. Reserve a portion of the specimen for culture, if needed. ren efe Preparation of Clinical Specimens Prior to Fluorescence Staining Induced Sputum Specimens ce 1a.Put 2 to 3 ml of sputum in a 15 ml centrifuge tube. Add an equal volume of dithiothreitol reagent. Vortex the tube and incubate for 5-10 minutes at 37°C or 15 minutes at room temperature (RT=15-30°C). Us - OR - nly eO 1b.If the sample is too viscous to easily transfer to a centrifuge tube, add an estimated equal volume of dithiothreitol reagent direct to the collection vessel, stir vigorously to mix, and incubate for 5-10 minutes at 37°C or 15 minutes at room temperature (RT=15-30°C). Transfer to a centrifuge tube as soon as possible during the incubation and vortex before proceeding. 2. Add a volume of approximately 5 to 6 ml of PBS pH 7.2, equal to that of the sputum plus DTT combined, to the tube and thoroughly vortex. 3. Centrifuge at 1500 x G for 5 minutes. 4. Carefully decant or aspirate the supernatant, leaving 0.5 ml or less of the pellet and supernatant in the tube. Steps 2, 3 and 4 may be repeated, if necessary, to remove all traces of mucus. 9 5. Resuspend the pellet thoroughly. Using a pipettor, apply one drop (approximately 25-50 µl) onto a microscope slide provided with the kit. Spread the drop evenly over the well with the side of a pipet tip taking care not to scratch the slide. Allow to air dry. A slide warmer at 37°C can be used to hasten the specimen drying. 6. Fix for approximately 10 minutes in acetone. Slides may be processed immediately or frozen at -20°C for up to one month before staining. Bronchial Wash and Bronchoalveolar Lavage Specimens efe rR Fo Non-mucoid samples such as bronchial washes or bronchoalveolar lavages will probably not require the mucolytic procedure. For these samples, the protocol can begin with centrifugation, step 3 above, in a 15 ml centrifuge tube or 1.5 ml microfuge tube. ce ren NOTE: Alternatively, a cytospin centrifuge may be used to prepare slides from induced sputum, bronchial wash or BAL specimens.12 When the cytospin procedure is followed, controls should be processed in the same manner. Slides prepared with a cytospin centrifuge are fixed for ten minutes in acetone and stained as described below in the Fluorescence Staining Procedure Section. Us nly eO PREPARATION OF CONTROL SLIDES A positive control slide should be included each time the test is performed. Bronchial wash and bronchoalveolar lavage specimens are the most suitable for use as a positive control. The specimens chosen should previously have been confirmed as positive for Pneumocystis carinii by histological stain. Follow the procedures outlined in the Preparation of Clinical Specimens Prior to Fluorescence Staining Section. After acetone fixation, the slides may be frozen at -20°C for up to one month. Alternately, use a known positive sample as a positive control. For the test to be considered valid, the control slide must stain appropriately and be interpreted as described in the Evaluation of Test Results Section. 10 FLUORESCENCE STAINING PROCEDURE 1. If the slides have been frozen, allow them to reach room temperature before proceeding with the staining procedure. 2. Place the slide in a humidified chamber. 3. Add sufficient amount of Pneumocystis carinii Staining Reagent to each well containing a specimen (2-3 drops) to cover the specimen, keeping within the boundary of the well. 4. Incubate for 30-35 minutes at 37±1°C. Do not allow the Pneumocystis carinii Staining Reagent to dry on the slide during the procedure. Fo 5. Remove excess Pneumocystis carinii Staining Reagent by draining the slide onto clean paper toweling or by aspiration. rR efe 6. Wash the slide by placing it in a rack and soaking it in deionized water or tap water for one minute with gentle, intermittent agitation. Remove excess water by draining the slide onto clean paper toweling or by aspiration. ren 7. Dry the slide thoroughly by air drying or with a slide warmer at 37±1°C. ce 8. Apply one to two drops of Mounting Medium to the slide and apply a coverslip, being careful to avoid the formation of air bubbles. Us nly eO 9. Examine the slides within 2-3 hours of staining. After reading, the slides may be stored overnight in the dark at 2-8°C, or for up to 6 months in the dark at -20°C or lower. Slides stored in the cold must be allowed to reach room temperature before reading to prevent condensation from obscuring the sample. 10.For negative results to be valid, confirm by light microscopy that specimen is present on the slide. EXAMINATION OF STAINED SLIDES Scan each well at 200X or greater magnification. If fluorescence is observed, use 400X or 630X (with immersion oil) magnification to confirm the characteristic staining patterns described in the Evaluation of Test Results Section. Confirm that specimen is present on each slide after the completion of the assay. 11 EVALUATION OF TEST RESULTS 1. Specimens infected with Pneumocystis carinii contain large round-to-elliptical shaped cysts, found both individually and in clusters, which will be stained bright apple-green. Two or more well-defined, fluorescing cysts must be observed for the specimen to be considered positive. efe rR Fo 2. Sporozoites and trophozoites may also be stained. They appear as small, crescent-shaped or pleomorphic structures. Brightly staining, amorphous, extracellular matrix may also be present. Specimens containing only brightly-staining, amorphous material or typical sporozoite and trophozoite forms should prompt active searching for cysts before a definite diagnosis can be made. In the absence of cysts, the specimen should be suspected as positive for Pneumocystis carinii, and another specimen should be obtained for staining. ren 3. Other organisms and cellular material from respiratory specimens should be counterstained red to orange-red or gold. 4. A specimen is considered negative if characteristic fluorescence, as described above, is not observed. ce Us 5. A negative result on an induced sputum should be verified on a subsequent specimen collected by bronchial wash or bronchoalveolar lavage. nly eO LIMITATIONS OF THE PROCEDURE A negative result does not exclude the possibility of Pneumocystis carinii infection in the patient. Sample collection and preparation are critical steps in the testing procedure. Collecting the sample at an improper time during the course of disease, by an inappropriate method or with improper handling of the specimen, or misusing the reagents provided can result in failure to detect Pneumocystis carinii. Diagnosis should be made in conjunction with clinical symptoms. Run only one specimen on each slide. Care must be taken to process, fix, stain, and wash each specimen separately to prevent any possible wash-over of Pneumocystis carinii organisms to other slides. 12 Excess mucus in specimens may prevent adequate staining. Certain thick sputum smears may prevent adequate staining. Care must be taken to make smears as thin as possible. Nonspecific trapping of the Pneumocystis carinii Staining Reagent may occur if the specimen is not adequately washed. In order for negative results to be considered valid, the presence of specimen on the slide must be confirmed by light microscopy. Fo If the bronchial wash or bronchoalveolar lavage specimen is negative, but the patient continues to exhibit symptoms associated with respiratory illness, other etiologic agents should be suspected and appropriate diagnostic procedures (including culture) should be performed. ce ren efe rR PERFORMANCE CHARACTERISTICS Three investigators participated in a clinical trial to evaluate the MONOFLUO™ Pneumocystis carinii Immunofluorescence test. Clinical specimens were collected from patients who were suspected of having Pneumocystis carinii pneumonia. An induced sputum specimen was collected from each patient and was tested in parallel with the MONOFLUO™ (MF) test and by histologic stain (reference method). Two histologic stains were used: a Wright-Giemsa stain [Diff-Quik™ (DQ)] and toluidine blue O (TBO). Us nly eO If the induced sputum was positive with the reference method, the result was considered indicative of infection with P. carinii. If the result with the reference method was negative on the induced sputum specimen, a bronchoalveolar lavage (BAL) specimen was obtained and tested. If the BAL was positive the patient was positive for P. carinii. If the BAL was negative the patient was considered negative for P. carinii. A total of 100 patients were included in the analysis. The results obtained are shown in Table 2. Table 2: Patient Results Sites 1&2 Site 3 Specimen DQ MF TBO MF Patients Positive for P.carinii • by Induced Sputum • by BA 62 53 9 63 53 10 14 8 6 14 14 6** 13 **These six were positive on induced sputum with the MONOFLUO™ test and were also positive on the BAL. BAL’s were obtained on the six patients because the TBO result on the sputum was negative. The number of patients classified as positive and negative with the MONOFLUO™ Pneumocystis carinii Immunofluorescence Test Kit in comparison to the reference test is presented in Table 3. Table 3: Comparison of the Result Obtained Using Histologic Stain with the Result Obtained with the MONOFLUO™ Immunofluorescence Test (Includes both Induced Sputum and BAL) Histological Stain Monofluo™ – + – 76 1 rR Fo + 0 23 ce ren efe Of the 100 patients tested, 76 were positive for P. carinii and 24 were negative for P. carinii as determined by histologic staining. The MONOFLUO™ test correctly identified all 76 of the positive patients and was negative on 23 patients who were negative for P. carinii. One induced sputum specimen was negative by both the MONOFLUO™ test and the reference test, but the BAL from this patient was negative by the reference and positive with the MONOFLUO™ test. Us eO Based on these clinical data, the performance characteristics of the MONOFLUO™ Pneumocystis carinii Immunofluorescence Test Kit were: nly Sensitivity = 100% Specificity = 95.8% 14 CROSS-REACTIVITY The following bacterial and fungal cultures from culture isolates and from specimens were tested for cross-reactivity with the MONOFLUO™ Pneumocystis carinii Immunofluorescence Test Kit and were found to be nonreactive: Us Candida parapsilosis Candida pseudotropicalis Candida tropicalis Cryptococcus neoformans Histoplasma capsulatum Saccharomyces cerevisiae Torulopsis glabrata Trichosporon spp. nly eO Fungi Aspergillus niger Aspergillus flavus Aspergillus fumigatus Aspergillus terreus Aspergillus versicolor Candida albicans Candida krusei Candida guillermondii Mycobacterium tuberculosis Mycobacterium kansasii Mycobacterium avium-intracellulare Neisseria spp. Nocardia asteroides Pepto streptococcus Proteus mirabilis Pseudomonas spp. Rothia dentocariosa Selenomonas sputigena Staphylococcus aureus Staphylococcus spp. Streptococcus spp. Streptococcus pneumoniae Streptococcus, Groups A,B,C,F,G Treponema denticola Veillonella parvula ce ren efe rR Fo Bacteria Acinetobacter calcoaceticus Actinomyces israelii Bacteroides spp. Bifidobacterium dentium Campylobacter sputorum Cardiobacterium hominis Corynebacterium ulcerans Eggerthella lenta Enterobacter cloacae Escherichia coli Fusobacterium nucleatum Haemophilus spp. Klebsiella pneumoniae Lactobacillus catenaformis Legionella pneumophila Leptotrichia buccalis Micrococcus luteus Moraxella lacunata Moraxella (Branhamella) catarrhalis 15 MONOFLUO™ Pneumocystis carinii IFA Test Kit Kit de Détection par immunofluorescence pour la mise en évidence et l'identification du Pneumocystis carinii dans les échantillons de voies respiratoires. efe rR Fo INDICATION Le kit de détection par immunofluorescence Pneumocystis de MONOFLUO™ est destiné à la mise en évidence des kystes et trophozoïtes de Pneumocystis carinii dans les échantillons de voies respiratoires. ce ren SOMMAIRE ET EXPLICATION Le Pneumocystis carinii est un organisme unicellulaire eucaryote présent dans les poumons de nombreuses espèces mammifères, dont l’homme. Il se propage par voies aérogènes, provoquant en général une infection asymptomatique. Une exposition précoce peut se traduire par une manifestation inapparente ou subclinique dans laquelle l’organisme est présent à l’état latent durant l’âge adulte. Chez les sujets immunodéprimés, le germe devient opportuniste, provoquant une pneumopathie interstitielle diffuse1,2. eO Us nly Les sujets à risque pour le Pneumocystis carinii comprennent les prématurés, les personnes souffrant d’un déficit immunitaire (tel que le syndrome d’immunodépression acquise) et celles recevant un traitement immunosuppresseur tels que les corticostéroïdes. Le Pneumocystis carinii est l’agent infectieux opportuniste le plus courant chez les sujets atteints du SIDA, près de 80 % d’entre eux souffrant de l’infection3,4,5,6. Des études morphologiques du germe ont révélé que le cycle du Pneumocystis carinii comprend trois formes : les kystes, les sporozoïtes et les trophozoïtes. Les kystes à paroi épaisse (4 à 7 µm de diamètre) contiennent en général huit sporozoïtes en forme de virgule, qui se transforment ensuite en trophozoïtes pléiomorphes plus gros (2 à 8 µm de diamètre) avant de s’enkyster pour répéter le cycle1,6. Les kystes, présentant des 16 caractéristiques morphologiques distinctes, sont plus fréquemment associés à la présence du Pneumocystis carinii. Il est impératif d’établir un diagnostic clinique rapide du Pneumocystis carinii étant donné que ces organismes s’infiltrent rapidement dans le tissu pulmonaire, provoquant dyspnée, fièvre et toux7. Une détection précoce peut faciliter l’administration d’un traitement approprié et améliorer les chances de survie du patient8,9. efe rR Fo Actuellement, le diagnostic est assuré par radiographie et l’identification des kystes et trophozoïtes de Pneumocystis carinii s’effectue par coloration histologique des échantillons respiratoires. Les méthodes de coloration courantes (bleu de toluidine, nitrate d’argent à la méthénamine de Gomori ou Giemsa) permettent de révéler les parois des kystes et/ou les trophozoïtes et sporozoïtes6,10. Ces colorants étant par nature non spécifiques, une identification précise du germe peut être difficile. Une technique de prélèvement plus invasive, tel que le lavage bronchio-alvéolaire, est souvent nécessaire pour confirmer la présence du Pneumocystis carinii11. ce ren L’utilisation d’une technique d’immunofluorescence directe, sur expectoration induite, lavage bronchique ou bronchio-alvéolaire, constitue une méthode simple, hautement spécifique, permettant de détecter le Pneumocystis carinii.12,13,14,15 Les anticorps monoclonaux du kit de détection par immunofluorescence du Pneumocystis carinii de MONOFLUO™ sont liés chimiquement à de l’isothiocyanate de fluorescéine pour produire un réactif pour immunofluorescence directe, hautement spécifique, présentant un faible niveau de fluorescence non-spécifique. Outre leur capacité à se lier aux kystes de Pneumocystis carinii, les anticorps monoclonaux se lient également de façon spécifique aux trophozoïtes et sporozoïtes de Pneumocystis carinii et à la matrice extracellulaire. Le kit de détection est destiné à l’identification rapide des kystes et trophozoïtes de Pneumocystis carinii, directement dans les échantillons du patient. nly eO Us PRINCIPES Le réactif de coloration du kit Pneumocystis carinii de MONOFLUO™ contient des anticorps monoclonaux murins marqués à l’isothiocyanate de fluorescéine. Ces anticorps réagissent avec toutes les formes de Pneumocystis carinii (kystes, sporozoïtes et trophozoïtes), ainsi qu’avec la matrice extracellulaire, présents dans les échantillons infectés. 17 Des lames de microscope sont préparées à partir d’échantillons cliniques, comme décrit dans la rubrique intitulée Préparation des échantillons cliniques avant coloration fluorescente. Une fois fixées, les lames sont colorées avec le réactif de coloration du kit Pneumocystis carinii de MONOFLUO™. Ce réactif se lie à toute forme de Pneumocystis carinii présente dans l’échantillon. Le rinçage qui suit permet d’éliminer tout réactif non lié à l’échantillon. Les lames sont ensuite montées à l’aide du milieu de montage fourni avec le kit MONOFLUO™. Le milieu de montage contient un stabilisateur qui prolonge la durée d’utilisation des lames avant que la fluorescence ne s'estompe. ce ren efe rR Fo Sous un microscope à fluorescence, les échantillons infectés prennent une couleur vert-pomme brillant. Les kystes colorés apparaissent comme de grosses structures de forme ronde à elliptique, soit isolées, soit groupées. Les sporozoïtes et les trophozoïtes peuvent aussi se colorer, apparaissant comme des structures relativement petites, en forme de croissant ou pléiomorphes. En outre, la matrice extracellulaire amorphe peut aussi prendre une couleur vive. Les autres organismes et matières cellulaires présents dans les échantillons des voies respiratoires sont contre-colorés en rouge, rouge orangé ou or, mais ne présentent pas les caractéristiques fluorescentes des kystes de Pneumocystis carinii. DESCRIPTION DU PRODUIT Us Tableau 1 : Matériel fourni Conserver les réactifs entre 2 et 8° C et les lames entre 2 et 28° C. Contenu R1 • Réactif* de coloration du Pneumocystis carinii 1 flacon comptegouttes (2,2 ml) R2 • Milieu de montage 1 flacon comptegouttes (3,5 ml) R3 • Lames pour microscopieen fluorescence 24 (2 puits chacune) • Anticorps monoclonaux (murins) marqués à l’isothiocyanate de fluorescéine • Contre-colorant (bleu Evans) • Azide de sodium** • Tampon protéinique • Glycérol tamponné • Formaldéhyde*** • Stabilisateur Mélanger doucement avant utilisation. • Lames pour microscopie en fluorescence Nettoyer avec un chiffon non pelucheux avant emploi. nly eO Composant Préparation Prêt à l’emploi. *Volume suffisant pour colorer 24 puits réactionnels individuels. **0,1 % Azide de sodium. ***0.8 % formaldéhyde. 18 ce ren efe rR Fo MATERIEL NECESSAIRE MAIS NON FOURNI • Acétone pour analyse (à conserver dans un récipient hermétique pour éviter l’absorption d’eau). • Eau déminéralisée ou eau du robinet. • Bacs de coloration pour les lames, avec portoirs. • Chambre humidifiée (boîte de Petri couverte contenant une serviette en papier humidifiée). • Lamelles, 24 x 40 mm, n° 1. • Pipettes Pasteur. • Centrifugeuse ou micro-centrifugeuse. • Tubes de centrifugation de 15 ml ou tubes de micro-centrifugation de 1,5 ml. • Incubateur à 37 ±1° C. • Hotte de protection biologique (recommandée) • Huile à immersion pour fluorescence, si nécessaire. • Microscope à fluorescence avec grossissements de 200 à 250 et de 400 à 630, équipé d’un système de filtres pour l’isothiocyanate de fluorescéine. Une vaste gamme de filtres sont disponibles pour ce marqueur sur le marché. Il est recommandé de disposer de longueurs d’onde d’excitation à large bande (420 à 490 nm) ou bande étroite (470 à 490 nm), avec miroir dichromatique de 515 nm et filtre protecteur de 515 nm. La longueur d’onde à bande étroite permet de réduire la fluorescence de bruit de fond. Les variations de puissance, d’intensité et d’alignement de l’ampoule et les différents types d’illuminateurs et de filtres utilisés peuvent affecter le niveau de performance du test. • Lames témoins contenant des germes de Pneumocystis carinii (cf. Préparation des lames témoins). • Serviettes en papier ou système d’aspiration. nly eO Us Pour les échantillons d’expectoration induite • Dithiothreitol (DTT): préparation liquide de 0,1 % (6,5 x 10-3 moles/l). Par exemple, Stat-Pak™ Sputolysin, de Behring Diagnostics. Suivre le mode d’emploi. • Solution saline tamponnée au phosphate (PBS). 19 PRECAUTIONS Réservé aux usages diagnostiques in vitro. Exclusivement à usage professionnel. 1. La pratique de ce test est réservée au personnel expérimenté en matière de manipulation d’échantillons cliniques pouvant contenir le virus HIV-1. Les lames doivent être examinées par un personnel sachant lire les tests par immunofluorescence. 2. Manipuler tous les échantillons cliniques comme s’ils étaient infectieux. rR Fo 3. Les techniques produisant des aérosols doivent être pratiquées dans une hotte de protection biologique. Tous les matériaux doivent être désinfectés après emploi ou avant d’être jetés. ce ren efe 4. Respecter une bonne technique de laboratoire lors de la manipulation des échantillons ou des réactifs du kit de détection par immunofluorescence Pneumocystis carinii de MONOFLUO™. Ne pas manger, boire ni fumer dans le laboratoire. Ne pas pipeter par la bouche. Eviter de contaminer les réactifs avec des microbes ou d’autres substances. eO Us 5. Le réactif de coloration contient du bleu Evans, substance irritante. Eviter de répandre ou d’éclabousser le réactif de coloration sur la peau ou les vêtements. Rincer abondamment avec de l’eau les zones qui ont été mises en contact avec le réactif de coloration. nly 6. Le milieu de montage comprend 2 % de formaline contenant 0,8 % de formaldéhyde, substance d’habitude regardé comme cancérigène. Néanmoins, les informations y connues n’établissent pas de façon concluant la cancérigènicité du formaldéhyde à la concentration trouvé dans cette trousse (<1.00%). Eviter de répandre ou d’éclabousser le milieu de montage sur la peau ou les vêtements. Rincer abondamment avec de l’eau les zones qui ont été mises en contact avec le milieu de montage. R: 40-43: Peut entraîner une sensibilisation par inhalation et par contact avec la peau. Risque potentiel d'effets irréversibles. 20 S: 24/25-28-36/37/39: Eviter tout contact avec la peau et les yeux. En cas de contact avec la peau, rincer immédiatement avec une grande quantité d'eau. Porter des vêtements, des gants, des lunettes ou un masque de protection efficaces. 7. Le réactif de coloration contient de l’azide de sodium. Cette substance peut réagir avec les tuyaux en plomb et en cuivre pour former des azides métalliques fortement explosifs. Si le réactif de coloration est évacué dans l’évier, rincer les tuyaux avec une grande quantité d’eau pour éviter l’accumulation d’azide. ce ren efe rR Fo Xn: Nocif 0,1 % NaN3 R: 21/22 Nocif par contact avec la peau et par ingestion. S: 24/25-28-36/37/39 Éviter le contact avec la peau et les yeux. Après contact avec la peau, se laver immédiatement et abondamment avec de l'eau. Porter un vêtement de protection approprié, des gants et un appareil de protection des yeux/du visage. 8. Nettoyer méticuleusement tous les articles réutilisables après usage. 9. Mélanger délicatement le réactif de coloration avant chaque test. Us eO 10.Utiliser une lame différente pour chaque échantillon pour éviter toute contamination croisée des germes de Pneumocystis carinii. Il est également recommandé de laver séparément chaque lame. nly 11.Les lames doivent être fixées à l’acétone. Les lames fixées au formol ou à l’éthanol ne sont pas recommandées pour ce test. STABILITE ET CONSERVATION DU REACTIF Ne pas utiliser le kit ni aucun de ses composants au delà de la date de péremption. Conserver le réactif de coloration dans l’obscurité, entre 2 et 8°C. Conserver les réactifs entre 2 et 8° C et les lames entre 2 et 28° C. Quand ils sont stockés à la température recommandée, les réactifs ouverts ou fermés sont stables jusqu'à la date de péremption. 21 MODE D’EMPLOI DU TEST PNEUMOCYSTIS CARINII Prelèvement des échantillons Les échantillons cliniques doivent avoir été prélevés récemment à l’aide de méthodes standard d’obtention d’expectoration induite, par lavage bronchique ou bronchio-alvéolaire16,17. L’échantillon doit être traité immédiatement. Réserver une partie de l’échantillon pour la culture. Preparation des Echantillons Cliniques Avant Coloration Fluorescente Echantillons d’expectoration induite efe rR Fo 1a.Déposer 2 à 3 ml d’échantillon d’expectoration dans un tube de centrifugation de 15 ml. Ajouter un volume égal de dithiothreitol. Centrifuger le tube et incuber pendant 5 à 10 minutes à 37° C ou 15 minutes à température ambiante (15 à 30° C). - OU - ce ren 1b.Si l’échantillon est trop visqueux pour être transféré dans un tube de centrifugation, ajouter un volume estimé égal de dithiothreitol directement dans le récipient de prélèvement, agiter vigoureusement pour mélanger et incuber pendant 5 à 10 minutes à 37° C ou 15 minutes à température ambiante (de 15 à 30° C). Transférer dans un tube de centrifugation dès que possible durant l’incubation et agiter fortement avant de traiter. eO Us nly 2. Ajouter dans le tube environ 5 à 6 ml de solution saline tamponnée au phosphate (pH 7,2), de volume équivalent à celui de l’expectoration et du DTT combinés, et agiter fortement. 3. Centrifuger à 1500 x G pendant 5 minutes. 4. Faire décanter ou aspirer délicatement le surnageant en conservant un volume de 0,5 ml ou moins de culot et de surnageant dans le tube. Répéter les étapes 2, 3 et 4, si nécessaire, pour éliminer toute trace de muqueuse. 5. Mettre à nouveau le culot en suspension, avec soin. A l’aide d’une pipette, déposer une goutte (environ 25 à 50 µl) sur une des lames de microscope fournies avec le kit. Etaler uniformément la goutte sur le puits avec la paroi d’un embout de pipette, en prenant soin de ne pas rayer la lame. Laisser 22 sécher à l’air. Il est possible d’accélérer le temps de séchage en chauffant la lame à 37° C. 6. Fixer à l’acétone pendant environ 10 minutes. Les lames peuvent être traitées immédiatement ou congelées à -20° C pendant un mois au plus avant la coloration. Echantillons provenant de lavage bronchique ou bronchioalvéolaire rR Fo Les échantillons non mucoïdes, tels que ceux provenant de lavages bronchiques ou bronchio-alvéolaires ne nécessitent pas, en général, de traitement mucolytique. Ces échantillons peuvent être directement centrifugés (étape 3, ci-dessus) dans un tube de centrifugation de 15 ml ou dans un tube de micro-centrifugation de 1,5 ml. ce ren efe REMARQUE : Une centrifugeuse « Cytospin » peut aussi être utilisée pour préparer les lames contenant des échantillons d’expectoration induite, de lavage bronchique ou bronchioalvéolaire12. Lorsque cette méthode est suivie, les témoins doivent être traités de la même manière. Les lames préparées avec une centrifugeuse de ce type sont fixées à l’acétone pendant 10 minutes et colorées comme décrit ci-dessous au paragraphe Coloration fluorescente. nly eO Us PREPARATION DES LAMES TEMOINS Une lame témoin positive doit être préparée chaque fois que le test est effectué. Les échantillons de lavage bronchique et bronchio-alvéolaire conviennent le mieux comme contrôle positif. Les échantillons choisis doivent avoir été confirmés au préalable comme étant positifs pour Pneumocystis carinii par coloration histologique. Suivre les consignes décrites au paragraphe Préparation d’échantillons cliniques avant coloration fluorescente. Après avoir été fixées à l’acétone, les lames peuvent être congelées à -20° C pendant un mois au plus. Il est aussi possible d’utiliser un échantillon positif connu comme témoin positif. Pour garantir la validité du test, la lame témoin doit être colorée convenablement et être interprétée conformément au paragraphe Evaluation des résultats des tests. 23 COLORATION FLUORESCENTE 1. Si les lames ont été congelées, les laisser atteindre la température ambiante avant d’entreprendre la coloration. 2. Placer la lame dans une chambre humidifiée. 3. Déposer suffisamment de réactif de coloration du Pneumocystis carinii dans chaque puits contenant un échantillon (2 à 3 gouttes) pour recouvrir ce dernier, en respectant les limites de contenance du puits. Fo 4. Incuber pendant 30 à 35 minutes à 37 ±1° C. Ne pas laisser sécher le réactif de coloration du Pneumocystis carinii sur la lame pendant l’opération. rR 5. Eliminer tout réactif de coloration du Pneumocystis carinii en excès en égouttant la lame sur une serviette en papier propre ou par aspiration. ce ren efe 6. Laver la lame en la plaçant dans un portoir et en la trempant dans de l’eau déminéralisée ou de l’eau du robinet pendant une minute. Agiter légèrement par intermittence. Egoutter à nouveau la lame sur une serviette en papier propre ou par aspiration pour éliminer l’excédent d’eau. 7. Sécher soigneusement la lame par séchage à l’air ou par chauffage à 37 ± 1° C. Us eO 8. Déposer une à deux gouttes de milieu de montage sur la lame et appliquer une lamelle en veillant à éviter la formation de bulles d’air. nly 9. Examiner les lames au bout de 2 à 3 heures. Après lecture, les lames peuvent être conservées jusqu’au lendemain dans l’obscurité entre 2 et 8° C, ou jusqu’à six mois dans l’obscurité à -20° C ou moins. Les lames conservées au froid doivent être laissées à la température ambiante avant de pouvoir être lues pour éviter que la condensation n’obscurcisse l’échantillon. 10.Pour que les résultats négatifs soient valides, la présence de l’échantillon sur la lame doit être confirmée par observation en microscopie optique. 24 EXAMEN DES LAMES COLOREES Examiner chaque puits avec un grossissement de 200 ou plus. Si de la fluorescence est observée, utiliser un grossissement de 400 ou 630 (avec huile à immersion) pour confirmer les structures caractéristiques de coloration décrites au paragraphe Evaluation des résultats des tests. Confirmer que l’échantillon est présent sur chaque lame à l’issue de l’essai. EVALUATION DES RESULTATS DES TESTS rR Fo 1. Les échantillons infectés par le Pneumocystis carinii contiennent de gros kystes de forme ronde ou ovale, soit isolés, soit groupés, de couleur vert-pomme brillant. Deux kystes ou plus, fluorescents et bien définis, doivent être observés pour que l’échantillon soit considéré positif. ce ren efe 2. Les sporozoïtes et les trophozoïtes peuvent également être colorés. Ils ont la forme de petites structures pléiomorphes ou en croissant. La matrice extracellulaire amorphe peut également apparaître fortement colorée. Les échantillons contenant seulement des matières amorphes fortement colorées ou des sporozoïtes et trophozoïtes types doivent inciter à la recherche active de kystes avant de pouvoir dresser un diagnostic définitif. En l’absence de kyste, l’échantillon doit être soupçonné positif au Pneumocystis carinii et un autre échantillon doit être coloré. Us eO 3. Les autres germes et matières cellulaires provenant des voies respiratoires doivent être contre-colorés en rouge à rouge orangé ou or. nly 4. Un échantillon est considéré négatif si la fluorescence caractéristique décrite ci-dessus n’est pas observée. 5. Un résultat négatif sur une expectoration induite doit être vérifié sur un autre échantillon prélevé par lavage bronchique ou bronchio-alvéolaire. LIMITES DE LA METHODE Un résultat négatif n’exclut pas la possibilité d’une infection au Pneumocystis carinii. Le prélèvement et la préparation des échantillons constituent des étapes importantes dans la procédure de test. Le prélèvement de l’échantillon à un moment inopportun au cours de la maladie, par une méthode incorrecte ou 25 avec une mauvaise manipulation de l’échantillon, ou l’utilisation non appropriée des réactifs fournis peuvent compromettre la détection du Pneumocystis carinii. Un diagnostic doit être dressé conjointement avec les symptômes cliniques. Déposer un seul échantillon par lame. Prendre soin de toujours traiter, fixer, colorer et laver chaque échantillon séparément pour éviter tout transfert éventuel des germes de Pneumocystis carinii sur les autres lames. rR Fo Un excès de mucus dans les échantillons risque d’empêcher une coloration adéquate. Certains frottis d’expectoration trop épais peuvent empêcher une coloration correcte. Prendre soin de former des frottis aussi minces que possible. Une rétention non spécifique du réactif de coloration du Pneumocystis carinii peut se produire si l’échantillon n’est pas bien lavé. efe Pour que les résultats négatifs soient considérés valides, la présence de l’échantillon sur la lame doit être confirmée par microscopie optique. ce ren Si l’échantillon de lavage bronchique ou bronchio-alvéolaire est négatif et si le patient présente toujours des symptômes associés à un trouble respiratoire, d’autres agents étiologiques doivent être soupçonnés et des méthodes diagnostiques appropriées (y compris culture) doivent être entreprises. nly eO Us CARACTERISTIQUES DES PERFORMANCES Trois chercheurs ont participé aux essais cliniques pour évaluer le test d’immunofluorescence Pneumocystis carinii de MONOFLUO™. Des échantillons cliniques ont été prélevés sur des patients soupçonnés de souffrir de pneumocystose. Un échantillon d’expectoration induite a été prélevé sur chaque patient et testé en parallèle à l’aide du test de MONOFLUO™ (MF) et par coloration histologique (méthode de référence). Deux colorants histologiques ont été utilisés : un colorant Wright-Giemsa (DiffQuick™ [DQ]) et du bleu de toluidine [BT]. Si l’expectoration induite était positive avec la méthode de référence, le résultat était considéré indiquer une infection à P. carinii. Si le résultat avec la méthode de référence était négatif sur l’échantillon d’expectoration induite, un échantillon de lavage bronchio-alvéolaire était obtenu et testé. Si ce dernier était positif, le patient était considéré positif pour P. carinii. S’il était négatif, le patient était considéré négatif pour P. carinii. Un 26 total de 100 patients ont participé à cette étude. Les résultats obtenus figurent dans le tableau 2. Tableau 2 : Résultats obtenus sur les patients Sites 1 & 2 Site 3 Specimen DQ MF TBO MF Patients Positifs au P.carinii • par expectoration induite • par lavage bronchiaalvéolaire 62 53 63 53 14 8 14 14 9 10 6 6** Fo **Ces six étaient positifs sur l’expectoration induite avec le test de MONOFLUO™ et également positifs sur le lavage bronchio-alvéolaire. Les lavages ont été obtenus sur les six patients car le résultat au bleu de toluidine sur l’expectoration était négatif. efe rR Le nombre de patients classés positifs et négatifs par le kit de détection par immunofluorescence Pneumocystis carinii de MONOFLUO™, en comparaison avec le test de référence, est présenté dans le tableau 3. ren Tableau 3 : Comparaison des résultats obtenus par coloration histologique et par test d’immunofluorescence de MONOFLUO™ (expectoration induite et lavage bronchio-alvéolaire) Coloration histologique Monofluo™ – 0 – 1 23 Us 76 ce + + nly eO Sur les 100 patients testés, 76 étaient positifs et 24 étaient négatifs pour P. carinii, par coloration histologique. Le test de MONOFLUO™ a identifié correctement les 76 patients positifs et se révéla négatif pour 23 des patients négatifs pour P. carinii. Un échantillon d’expectoration induite était négatif à la fois avec le test de MONOFLUO™ et avec le test de référence mais le lavage bronchio-alvéolaire de ce patient était négatif avec le test de référence et positif avec le test de MONOFLUO™. A partir de ces données cliniques, les caractéristiques de performance du kit de détection par immunofluorescence Pneumocystis carinii de MONOFLUO™ sont les suivantes: Sensibilité = 100 % Spécificité = 95,8 % 27 REACTIONS CROISEES Les cultures bactériennes et fongiques suivantes, obtenues à partir d’isolats culturaux et d’échantillons, ont été testées pour déterminer si elles présentaient une réactivité croisée avec le kit de détection par immunofluorescence Pneumocystis carinii de MONOFLUO™. Aucune réaction n’a été observée. Mycobacterium tuberculosis Mycobacterium kansasii Mycobacterium avium-intracellulare Neisseria spp. Nocardia asteroides Pepto streptococcus Proteus mirabilis Pseudomonas spp. Rothia dentocariosa Selenomonas sputigena Staphylococcus aureus Staphylococcus spp. Streptococcus spp. Streptococcus pneumoniae Streptococcus, Groupes A,B,C,F,G Treponema denticola Veillonella parvula ce ren efe rR Fo Bactéries Acinetobacter calcoaceticus Actinomyces israelii Bacteroides spp. Bifidobacterium dentium Campylobacter sputorum Cardiobacterium hominis Corynebacterium ulcerans Eggerthella lenta Enterobacter cloacae Escherichia coli Fusobacterium nucleatum Haemophilus spp. Klebsiella pneumoniae Lactobacillus catenaformis Legionella pneumophila Leptotrichia buccalis Micrococcus luteus Moraxella lacunata Moraxella (Branhamella) catarrhalis Us Champignons Aspergillus niger Aspergillus flavus Aspergillus fumigatus Aspergillus terreus Aspergillus versicolor Candida albicans Candida krusei Candida guillermondii nly eO Candida parapsilosis Candida pseudotropicalis Candida tropicalis Cryptococcus neoformans Histoplasma capsulatum Saccharomyces cerevisiae Torulopsis glabrata Trichosporon spp. 28 MONOFLUO™ Pneumocystis carinii IFA Test Kit 32515 Equipo de análisis para la detección e identificación de Pneumocystis carinii en muestras de vias respiratorias mediante anticuerpos inmunofluorescentes. Fo ren efe rR USO DESTINADO El Equipo MONOFLUO™ para el análisis de Pneumocystis mediante anticuerpos inmunofluorescentes está destinado a usarse para la detección de quistes y trofozoítos de Pneumocystis carinii en muestras obtenidas de las vías respiratorias. ce RESUMEN Y EXPLICACIÓN El Pneumocystis carinii es un organismo unicelular y eucarionte que está presente en los pulmones de muchas especies mamíferas, incluido el hombre. El organismo se disemina a través del aire y generalmente causa una infección asintomática. La exposición durante la niñez puede producir un caso leve o subclínico, pudiendo persistir el organismo en forma latente hasta la edad adulta. En los individuos con sistema inmunitario comprometido, el organismo se transforma en oportunista y causa una pneumonía difusa e intersticial.1,2 nly eO Us Entre las personas con riesgo de padecer infección por Pneumocystis carinii se incluyen los lactantes prematuros, personas con trastornos debidos a la inmunodeficiencia (como el síndrome de inmunodeficiencia adquirida), y las que reciben fármacos inmunosupresores como los corticoides. El Pneumocystis carinii es el agente causante de infecciones oportunistas más frecuente en los pacientes con SIDA; casi el 80% padece esta infección.3,4,5,6 Los estudios morfológicos del organismo han revelado tres formas dentro del ciclo vital del Pneumocystis carinii: quistes, esporozoítos y trofozoítos. Los quistes, tienen una pared gruesa 29 de unos 4-7 µm de diámetro, y generalmente contienen ocho esporozoítos en forma de coma, que luego maduran y se transforman en trofozoítos pleomorfos más grandes, de unos 2-8 µm de diámetro, antes de enquistarse para repetir el ciclo.1,6 Los quistes, con sus características morfológicas distintivas, son las formas que se asocian más frecuentemente con la presencia de Pneumocystis carinii. Fo Es sumamente importante hacer un diagnóstico clínico precoz de Pneumocystis carinii, ya que este organismo puede infiltrar rápidamente el tejido pulmonar y causar dísnea, fiebre y tos.7 La detección precoz puede facilitar el inicio de un tratamiento apropiado y puede mejorar las probabilidades de supervivencia del paciente.8,9 ce ren efe rR Actualmente el diagnóstico se realiza mediante exploración radiológica e identificación de los quistes y trofozoítos de Pneumocystis carinii por coloración histológica de muestras de las vías respiratorias. Los métodos comunes de coloración (azul de toluidina O, tinción de Gomori con metenamina argéntica, o tinción Giemsa) muestran las paredes de los quistes y/o los trofozoítos/esporozoítos.6,10 Como estas tinciones son de naturaleza no específica, puede ser difícil hacer la identificación correcta del organismo. Muchas veces se requiere el uso de una técnica más agresiva como el lavado bronquioalveolar, para asegurar la presencia de Pneumocystis carinii.11 Us nly eO El uso de un procedimiento directo basado en el empleo de anticuerpos fluorescentes con muestras de esputo inducido, lavado bronquial o lavado bronquioalveolar permite detectar Pneumocystis carinii de forma sencilla y altamente específica.12,13,14,15 Los anticuerpos monoclonales del Equipo MONOFLUO™ de análisis con anticuerpos inmunofluorescentes para Pneumocystis carinii están ligados químicamente con el isotiocianato de fluoresceína (FITC), proporcionando un reactivo inmunofluorescente altamente específico y directo con poca fluorescencia de fondo. Además de unirse a los quistes de Pneumocystis carinii, los anticuerpos monoclonales también se unen específicamente con los trofozoítos, esporozoítos y con la matriz extracelular de Pneumocystis carinii. El equipo de análisis se usa para la identificación rápida y directa en las muestras de los pacientes de quistes y trofozoítos de Pneumocystis carinii. 30 PRINCIPIO DE LA TÉCNICA El Reactivo colorante MONOFLUO™ para Pneumocystis carinii contiene anticuerpos monoclonales de origen murino marcados con isotiocianato de fluoresceína (FITC). Estos anticuerpos reaccionan con todas las formas de Pneumocystis carinii (quistes, esporozoítos y trofozoítos) y con la matriz extracelular presente en las muestras infectadas. ren efe rR Fo Las muestras clínicas se extienden en portaobjetos para el análisis microscópico, de acuerdo con lo descrito en la sección Preparación de muestras clínicas antes de la coloración fluorescente. Una vez fijadas, las muestras se tiñen con el Reactivo colorante MONOFLUO™ para Pneumocystis carinii. El Reactivo colorante se une a todos los organismos de Pneumocystis carinii presentes en la muestra. Después, mediante una fase de lavado, se elimina el Reactivo colorante que no se unió a la muestra. Luego se montan las muestras con el Medio de montaje MONOFLUO™ que se incluye en el equipo. El Medio de montaje contiene un agente estabilizador de fluorescencia que aumenta la duración de la fluorescencia y permite más tiempo para el examen de los portaobjetos. ce Cuando las muestras infectadas se examinan bajo un microscopio de fluorescencia, se observa una fluorescencia brillante de color verde claro. Los quistes teñidos se ven como estructuras grandes redondas o elípticas que están aisladas o agrupadas. También pueden colorearse los esporozoítos y trofozoítos, que se ven como estructuras relativamente pequeñas en forma de media luna o pleomorfas. Además, la matriz extracelular amorfa muestra una fluorescencia brillante. Los otros organismos y material celular de las muestras respiratorias quedan teñidos de un color rojo a rojo-anaranjado o dorado, sin presentar la fluorescencia característica de los quistes de Pneumocystis carinii. nly eO Us 31 DESCRIPCION DEL PRODUCTO Tabla 1: Materiales que se suministran Almacene los reactivos a 2-8°C. Almacene los portaobjetos a 228°C. Componente Contenido Preparación efe rR Fo R1 • Reactivo • Anticuerpos monoclonales colorante murinos, marcados con FITC Pneumocystis carinii * • Coloración de contraste de 1 frasco con gotero (Azul de Evans) (2,2 ml) • Azida de sodio** • Tampón estabilizado con proteínas R2 • Medio de • Glicerol tamponado montaje • Formaldehído*** 1 frasco con gotero • Estabilizador de (3,5 ml) fluorescencia R3 • Portaobjetos • Portaobjetos para para microscopía de microscopía de fluorescencia fluorescencia 24 (2 pozos cada uno) Mezde con suavidad antes usar. Listo para usar Limpie con un paño sin pelusa antes de usar ren *Volumen suficiente para la coloración de 24 pozos de análisis individuales. **0,1 % Azida de sodio. ***0.8 % Formaldehído. ce MATERIALES NECESARIOS QUE NO SE SUMINISTRAN • Acetona, de calidad para reactivo. (Almacene en un recipiente bien tapado para evitar la absorción de agua.) • Agua desionizada o agua del grifo. • Placas y soportes tipo "rack" para teñir los portaobjetos. • Cámara húmeda (como una placa de Petri tapada que contenga una toallita de papel humedecido). • Cubreobjetos, 24 x 40 mm, N°1. • Pipetas Pasteur. • Centrífuga o microcentrífuga. • Tubos de 15 ml para centrífuga o tubos de 1,5 ml para microcentrífuga. • Incubador de 37±1°C. • Cámara de seguridad para materiales biológicos (recomendada). • Aceite de inmersión de calidad para fluorescencia, si se necesita. • Microscopio de fluorescencia con aumento de 200-250X y 400-630X, provisto de un sistema de filtro para el isotiocianato de fluoresceína (FITC). Varios fabricantes ofrecen nly eO Us 32 Fo una amplia gama de juegos de filtros para la lectura de FITC. Se recomiendan longitudes de onda de excitación de banda ancha (420-490 nm) o banda estrecha (470-490 nm) con un espejo dicromático de 515 nm y un filtro de barrera de 515 nm. La longitud de onda de excitación de banda estrecha sirve para disminuir la fluorescencia de fondo. Las variaciones en la potencia, la intensidad y el alineamiento del foco luminoso y las diferencias en el tipo de iluminador y los filtros pueden afectar el rendimiento del análisis. • Portaobjetos control con organismos Pneumocystis carinii (ver la sección Preparación de portaobjetos control). • Toallas de papel o sistema de aspiración. ren efe rR Para las muestras de esputo inducido • Ditiotreitol (DTT): una preparación líquida al 0,1% (6,5x103 moles/L). Por ejemplo, Sputolysin Stat-PakTM de Behring Diagnostics: utilí-cese según las instrucciones. • Solución fisiológica tamponada con fosfato (PBS). ce PRECAUCIONES Solamente para uso diagnóstico in vitro Sólo para uso profesional. nly eO Us 1. Este análisis debe ser realizado solamente por empleados debidamente capacitados en el manejo de muestras clínicas que podrían contener el virus de la inmunodeficiencia humana 1 (HIV-1). Solamente los empleados experimentados en la lectura de análisis inmunofluorescentes deberían examinar los portaobjetos. 2. Manipule todas las muestras clínicas como si fuera material potencialmente infeccioso. 3. Use una cámara de seguridad biológica para todos los procedimientos que pudieran crear aerosoles. Todos los materiales deben desinfectarse después de su uso o antes de ser desechados. 4. Use buenas técnicas de laboratorio cuando trabaje con las muestras o con los reactivos del Equipo MONOFLUO™ de análisis inmunofluorescente para Pneumocystis carinii. No coma, beba ni fume en el laboratorio. No use la boca para 33 pipetear. Evite la contaminación de los reactivos con microbios u otras substancias. 5. El Reactivo colorante contiene Azul de Evans, que es un irritante. Evite salpicar o derramar el Reactivo colorante sobre la piel o la ropa. En caso de contacto con el Reactivo colorante, lave la zona bien con agua. rR Fo 6. El medio de montaje tiene un 2% de formalina que contiene 0,8% de formaldehido, lo que puede razonablemente considerarse ser cancerígeno. No obstante, los datos existentes no establecen con certidumbre la cancerigenicidad del formaldehído a la concentración usada en este equipo (<1.00%). Evite salpicar o derramar el Medio de montaje sobre la piel o la ropa. En caso de contacto con el Medio de montaje, lave la zona bien con agua. efe R: 40-43: Puede producir sensibilización por inhalación y por contacto con la piel. Riesgo de efectos irreversibles. ren S: 24/25-28-36/37/39: Evitar el contacto con la piel y los ojos. Si ha estado en contacto con la piel, lavar de inmediato con agua abundante. Usar ropa protectora, guantes, y protección para los ojos y la cara. ce 7. El Reactivo colorante contiene azida de sodio. La azida de sodio puede reaccionar con las tuberías de plomo y de cobre, para formar azidas metálicas que son sumamente explosivas. Si desecha el Reactivo colorante en el fregadero, deje correr una gran cantidad de agua para evitar la acumulación de azida en las tuberías. eO Us nly Xn: Nocivo 0,1 % NaN3 R: 21/22 Nocivo en contacto con la piel y por ingestión. S: 24/25-28-36/37/39 Evítese el contacto con los ojos y la piel. En caso de contacto con la piel, lávese inmediata y abundantemente con agua. Úsense indumentaria y guantes adecuados y protección para los ojos/la cara. 8. Limpie todos los artículos reutilizables cada vez que los use. 9. Mezcle el Reactivo colorante suavemente antes de cada análisis. 34 10.Use un portaobjetos diferente para cada muestra de paciente, para evitar la contaminación cruzada con organismos Pneumocystis carinii. También se recomienda lavar cada portaobjetos independientemente. 11.Prepare los portaobjetos con fijación de acetona. No se recomienda fijar las muestras con formalina ni etanol para este análisis. ESTABILIDAD Y ALMACENAMIENTO DE LOS REACTIVOS No use el equipo ni ningún componente después de la fecha de caducidad. Almacene el Reactivo colorante en la oscuridad a temperatura entre 2-8°C. Fo efe rR Conserve los reactivos a 2-8°C. Los portaobjetos deben mantenerse entre 2-28°C. Los reactivos cerrados o abiertos, si se almacenan a la temperatura especificada, se mantienen estables durante la vida útil impresa en la etiqua. PROCEDIMIENTO PARA EL ANÁLISIS DE PNEUMOCYSTIS CARINII ren ce Obtención de la muestra Emplee muestras clínicas recién obtenidas mediante métodos estándar para la obtención de esputo inducido, lavado bronquial o lavado bronquioalveolar.16,17 Procese la muestra inmediatamente. Reserve una parte de la muestra para el cultivo. Us eO Preparación de Muestras Clínicas Antes de la Coloración Fluorescente Muestras de esputo inducido nly 1a.Coloque 2 a 3 ml de esputo en un tubo de centrífuga de 15 ml. Agregue igual volumen de reactivo de ditiotreitol. Agite el tubo en un vórtex e incube durante 5 a 10 minutos a 37°C o 15 minutos a temperatura ambiente (15 a 30°C). — o alternativamente — 1b.Si la muestra es tan viscosa que resulta difícil colocarla en un tubo de centrífuga, agregue un volumen que estime igual del reactivo de ditiotreitol al recipiente de obtención de la muestra, revuelva bien para efectuar la mezcla, e incube 35 durante 5 a 10 minutos a 37°C o 15 minutos a temperatura ambiente (15 a 30°C). Transfiera la mezcla a un tubo de centrífuga lo antes posible durante la incubación y agite en un vórtex antes de seguir adelante. 2. Agregue al tubo un volumen de aproximadamente 5 a 6 ml de PBS a pH 7,2, igual al volumen de la mezcla de esputo con DTT, y mezcle bien con el vórtex. 3. Centrifugue a 1500 x G durante 5 minutos. Fo 4. Decante cuidadosamente o aspire el sobrenadante, dejando 0,5 ml o menos del precipitado y sobrenadante en el tubo. Puede repetir los pasos 2, 3 y 4 si fuera necesario, para eliminar todo el moco. ren efe rR 5. Vuelva a suspender bien el material centrifugado. Con un pipeteador, coloque una gota (aproximadamente 25-50 µl) sobre uno de los portaobjetos para microscopía proporcionados en el equipo. Con un lado de la punta de una pipeta, distribuya la gota de forma homogénea en todo el pocillo, vigilando no rayar el portaobjetos. Deje secar al aire. Puede usarse un calentador de portaobjetos a 37°C para acelerar el secado de la muestra. ce 6. Fije con acetona durante aproximadamente 10 minutos. Puede procesar los portaobjetos inmediatamente o congelarlos a -20°C y conservarlos por un período de hasta un mes, antes de la coloración. eO Us Muestras de lavado bronquial y lavado bronquioalveolar nly Las muestras con poco moco como los lavados bronquiales y lavados bronquioalveolares no suelen precisar el tratamiento mucolítico. Para estas muestras, el protocolo puede comenzar con la centrifugación, que es el paso 3 de más arriba, en un tubo de centrífuga de 15 ml o un tubo de microcentrífuga de 1,5 ml. NOTA: Alternativamente, puede usarse una centrífuga “cytospin” para preparar las muestras de esputo inducido, lavado bronquial o lavado bronquioalveolar.12 Cuando se usa el procedimiento cytospin, hay que procesar los controles de la misma manera. Los portaobjetos preparados con una centrífuga cytospin se fijan durante diez minutos en acetona y se tiñen 36 como se describe más adelante en la sección Procedimiento de coloración fluorescente. efe rR Fo PREPARACIÓN DE PORTAOBJETOS CONTROL Debe incluirse un portaobjetos de control positivo cada vez que se realice el análisis. Las muestras de lavado bronquial o lavado bronquioalveolar son las más apropiadas para usar como control positivo. Use muestras en las que la presencia de Pneumocystis carinii se haya demostrado previamente por tinción histológica. Siga los procedimientos indicados en la sección Preparación de muestras clínicas antes de la coloración fluorescente. Después de la fijación con acetona, puede congelar los portaobjetos a -20°C durante hasta un mes. Alternativamente, use una muestra de positividad conocida, como control positivo. Para que el análisis sea considerada válida, el portaobjetos control debe teñirse bien e interpretarse según se describe en la sección Evaluación de los resultados del análisis. PROCEDIMIENTO DE COLORACIÓN FLUORESCENTE ce ren 1. Si los portaobjetos han estado congelados, deje que alcancen temperatura ambiente antes de proceder con el procedimiento de tinción. 2. Coloque el portaobjetos en una cámara húmeda. eO Us 3. Agregue el Reactivo colorante para Pneumocystis carinii en cada pocillo con muestra (2 -3 gotas), en una cantidad suficiente para cubrir la muestra pero sin rebasar los límites del pocillo. nly 4. Incube durante 30-35 minutos a 37±1°C. No permita que el Reactivo colorante para Pneumocystis carinii se seque sobre el portaobjetos durante la incubación. 5. Elimine el exceso de Reactivo colorante para Pneumocystis carinii; puede dejar escurrir el líquido del portaobjetos sobre una toalla de papel limpia o aspirar el líquido. 6. Lave el portaobjetos; colóquelo sobre un soporte y remójelo en agua desionizada o agua del grifo durante un minuto, con agitación intermitente suave. Elimine el exceso agua; puede dejar escurrir sobre una toalla de papel limpia o aspirar el agua. 37 7. Seque el portaobjetos bien, al aire o con un calentador de portaobjetos a 37±1°C. 8. Aplique una a dos gotas de Medio de montaje al portaobjetos y coloque un cubreobjetos, procurando evitar que se formen burbujas de aire. Fo 9. Examine los portaobjetos dentro de 2-3 horas después de la coloración. Después de la lectura, puede almacenar los portaobjetos hasta el día siguiente en la oscuridad a 2-8°C, o hasta 6 meses en la oscuridad a -20°C o menos. Si guarda los portaobjetos en un ambiente frío, permita que alcancen la temperatura ambiente antes de leerlos, para evitar que la condensación empañe la muestra. rR 10.Para que los resultados negativos sean válidos, confirme la presencia de muestra en el portaobjetos mediante microscopía de luz. ce ren efe EXAMEN DE LOS PORTAOBJETOS COLOREADOS Examine cada pocillo con aumento de 200X o más. Si se observa fluorescencia, use el aumento de 400X ó 630X (con aceite de inmersión) para confirmar el patrón de tinción característico que se describe en la sección Evaluación de los resultados del análisis. Confirme la presencia de la muestra en cada portaobjetos después de completar el análisis. Us EVALUACIÓN DE LOS RESULTADOS DEL ANÁLISIS nly eO 1. Las muestras infectadas con Pneumocystis carinii contienen grandes quistes redondos o elípticos, aislados o en grupos, que se tiñen de color verde claro brillante. Para que la muestra pueda considerarse positiva, deben observarse dos o más quistes bien definidos y fluorescentes. 2. También pueden teñirse los esporozoítos y trofozoítos. Se ven como estructuras pequeñas en forma de media luna o pleomorfas. Además, puede observarse la matriz extracelular amorfa, con coloración brillante. Si una muestra contiene solamente material amorfo de coloración brillante o formas típicas de esporozoítos y trofozoítos, debe comenzarse una búsqueda activa de quistes antes de llegar a un diagnóstico definitivo. En ausencia de quistes, debe sospecharse que la muestra es positiva para Pneumocystis carinii, y debe obtenerse otra muestra para la coloración. 38 3. Los otros organismos y material celular de las muestras respiratorias deben teñirse con coloración de contraste de color rojo a rojo-anaranjado o dorado. 4. Se considera que una muestra es negativa si no se observa la fluorescencia característica descrita anteriormente. 5. Si el resultado para una muestra de esputo inducido es negativo, debe verificarse con una muestra posterior, obtenida por lavado bronquial o lavado bronquioalveolar. ren efe rR Fo LIMITACIONES DEL PROCEDIMIENTO Un resultado negativo no excluye la posibilidad de que un paciente esté infectado con Pneumocystis carinii. La obtención y preparación de la muestra son pasos de importancia crítica del procedimiento. Si la muestra se obtiene en un momento inapropiado durante el curso de la enfermedad, mediante un método inadecuado, si la muestra no se maneja correctamente o los reactivos proporcionados no se usan correctamente, puede fracasar la detección de Pneumocystis carinii. El diagnóstico debe hacerse conjuntamente con los síntomas clínicos. ce Analice solamente una muestra por portaobjetos. Procure procesar, fijar, teñir y lavar cada muestra independientemente para evitar el arrastre de organismos Pneumocystis carinii a otros portaobjetos. nly eO Us El exceso de moco en las muestras puede causar problemas con la coloración. Ciertos frotis gruesos de esputo no pueden colorearse adecuadamente. Procure hacer un frotis muy delgado. Si la muestra no se lava correctamente, puede producirse un atrapamiento no específico del Reactivo de coloración para Pneumocystis carinii. Para que los resultados negativos sean válidos, hay que confirmar la presencia de muestra en el portaobjetos mediante microscopía de luz. Si la muestra de lavado bronquial o lavado bronquioalveolar es negativa pero el paciente sigue manifestando síntomas asociados con una enfermedad respiratoria, debe sospecharse algún otro agente etiológico y efectuar los procedimientos de diagnóstico correspondientes (incluyendo el cultivo). 39 RENDIMIENTO DEL ANALISIS Tres investigadores participaron en un estudio clínico para evaluar la prueba MONOFLUO™ de inmunofluorescencia para Pneumocystis carinii. Se obtuvieron muestras clínicas de pacientes sospechosos de padecer neumonía por Pneumocystis carinii. Se obtuvo una muestra de esputo inducido de cada paciente y se analizó paralelamente con el análisis de MONOFLUO™ (MF) y mediante coloración histológica (método de referencia). Se usaron dos coloraciones histológicas: un colorante Wright-Giemsa (Diff-QuikTM, o DQ) y azul de toluidina O (TBO). ren efe rR Fo Si la muestra de esputo inducido resultó positiva con el método de referencia, se consideró que el resultado indicaba presencia de infección por P. carinii. Si el resultado fue negativo con el método de referencia y muestra de esputo inducido, se obtuvo una muestra de lavado bronquioalveolar (BAL) y se analizó. Si el resultado con muestra BAL fue positivo, el paciente se consideró positivo para P. carinii. Si el resultado con muestra BAL fue negativo, el paciente se consideró negativo para P. carinii. Hubo un total de 100 pacientes incluidos en el análisis. Los resultados obtenidos se muestran en la Tabla 2. Tabla 2: Resultados de pacientes ce Sitios 1 y 2 53 62 9 TBO MF 63 14 14 53 8 14 10 6 6** nly Pacientes positivos para P.carinii • Por esputo inducido • Por lavado bronquioalveolar Sitio 3 MF eO DQ Us Specimen **Estos seis fueron positivos con el esputo inducido empleando el sistema de MONOFLUO™ y también fueron positivos con la muestra de lavado bronquioalveolar. Las muestras BAL se obtuvieron en los seis pacientes porque el resultado TBO con muestra de esputo fue negativo. En la Tabla 3 se presenta el número de pacientes clasificados como positivos o negativos con el Equipo MONOFLUO™ de análisis inmunofluorescente para Pneumocystis carinii, en comparación con la prueba de referencia. 40 Tabla 3: Resultados obtenidos con coloración histológica en comparación con resultados obtenidos con el análisis de inmunofluorescencia MONOFLUO™ (incluye muestras de esputo y de lavado bronquioalveolar). Coloración histológica + – + 76 1 – 0 23 Monofluo™ ren efe rR Fo De los 100 pacientes estudiados, 76 fueron positivos para P. carinii y 24 fueron negativos para P. carinii según se determinó mediante la coloración histológica. El análisis de MONOFLUO™ identificó correctamente a los 76 pacientes positivos y fue negativo para 23 de los pacientes negativos para P. carinii. Una muestra de esputo inducido dio resultado negativo con el análisis de MONOFLUO™ y con el metodo de referencia, pero el lavado bronquioalveolar de este paciente dio resultado negativo con el método de referencia y positivo con el análisis de MONOFLUO™. ce Sobre la base de estos datos clínicos, las características de rendimiento del Equipo MONOFLUO™ de prueba inmunofluorescente para Pneumocystis carinii fueron: Us nly eO Sensibilidad = 100% Especificidad = 95,8% 41 REACTIVIDAD CRUZADA Se estudiaron los siguientes cultivos de bacterias y hongos provenientes de aislados de cultivos y de muestras, para determinar la reactividad cruzada con el Equipo MONOFLUO™ de análisis inmunofluorescente para Pneumocystis carinii. Se encontró que no hubo reacción con: Bacterias Moraxella (Branhamella) catarrhalis Mycobacterium tuberculosis Mycobacterium kansasii Mycobacterium avium-intracellular Neisseria spp. Nocardia asteroides Pepto streptococcus Proteus mirabilis Pseudomonas spp. Rothia dentocariosa Selenomonas sputigena Staphylococcus aureus Staphylococcus spp. Streptococcus spp. Streptococcus pneumoniae Streptococcus, Grupos A,B,C,F,G Treponema denticola Veillonella parvula ce ren efe rR Fo Acinetobacter calcoaceticus Actinomyces israelii Bacteroides spp. Bifidobacterium dentium Campylobacter sputorum Cardiobacterium hominis Corynebacterium ulcerans Eggerthella lenta Enterobacter cloacae Escherichia coli Fusobacterium nucleatum Haemophilus spp. Klebsiella pneumoniae Lactobacillus catenaformis Legionella pneumophila Leptotrichia buccalis Micrococcus luteus Moraxella lacunata Us Hongos Candida parapsilosis Candida pseudotropicalis Candida tropicalis Cryptococcus neoformans Histoplasma capsulatum Saccharomyces cerevisiae Torulopsis glabrata Trichosporon spp. nly eO Aspergillus niger Aspergillus flavus Aspergillus fumigatus Aspergillus terreus Aspergillus versicolor Candida albicans Candida krusei Candida guillermondii 42 MONOFLUO™ Pneumocystis carinii IFA Test Kit 32515 Immunofluoreszenz-Antikörper-Testsatz zur Erkennung und Bestimmung von Pneumocystis carinii in Proben aus dem Atmungstrakt Fo efe rR VERWENDUNGSZWECK Der Pneumocystis Immunofluoreszenz-Antikörper-Testsatz von MONOFLUO™ dient zur Bestimmung von Pneumocystis cariniiZysten und Trophozoiten in Proben aus dem Atmungstrakt. ce ren ZUSAMMENFASSUNG UND ERKLÄRUNG Bei Pneumocystis carinii handelt es sich um einen einzelligen, eukaryonten Organismus, der in den Lungen vieler Säugetierarten und im Menschen vorkommt. Der Organismus wird nur auf dem Luftweg übertragen und verursacht gewöhnlich asymptomatische Infektionen. Eine Aussetzung während der Kindheit kann zu milden oder subklinischen Fällen führen, bei denen der Organismus in latentem Stadium selbst im Erwachsenen-alter noch besteht. In Personen mit einem gestörten Immunsystem verursacht der opportunistische Organismus eine diffuse, interstitielle Pneumonie.1,2 nly eO Us Zu den durch Pneumocystis carinii gefährdeten Personen gehören Frühgeborene, Personen mit einer Immundefizienz (z.B. AIDS) und jene, die immunosuppressive Medikamente wie z.B. Kortikosteroide nehmen. Pneumocystis carinii ist der am häufigsten auftretende Erreger opportunistischer Infektionen bei AIDS -Patienten, von denen knapp 80% an der Infektion leiden.3,4,5,6 Morphologische Studien des Organismus haben drei Stadien im Lebenszyklus der Pneumocystis carinii ergeben: Zysten, Sporozoiten und Trophozoiten. Die dickwandigen Zysten (4-7 µm Durchmesser) enthalten gewöhnlich acht kommaförmige 43 Sporozoiten, die dann zu größeren, pleomorphen Trophozoiten (2-8 µm Durchmesser) heranreifen, bevor sie wieder Zysten bilden und den Zyklus erneut durchlaufen.1,6 Die Zysten mit ihren bestimmten morphologischen Merkmalen werden am häufigsten mit dem Vorkommen von Pneumocystis carinii in Verbindung gebracht. Eine schnelle klinische Diagnose von Pneumocystis carinii ist äußerst wichtig, da die Organismen rasch das Lungengewebe infiltrieren und Dyspnoe, Fieber und Husten verursachen.7 Eine frühe Erkennung kann die Einleitung einer geeigneten Behandlung erleichtern und die Überlebenschancen des Patienten erhöhen.8,9 Fo ce ren efe rR Derzeitig erfolgt die Diagnose mittels radiologischer Verfahren und Nachweis von Pneumocystis carinii -Zysten und Trophozoiten in histologischen Färbungen von respiratorischen Proben. Die herkömmlichen Färbemethoden (Toluidinblau O, Gomoris Methenamin-Silbernitrat oder Giemsa) machen Zystenwände und / oder Trophozoiten/ Sporozoiten6,10 sichtbar. Aufgrund der unspezifischen Natur dieser Färbungen ist eine genaue Bestimmung der Organismen möglicherweise schwierig. Ein eher invasives Verfahren der Probensammlung wie z.B. eine bronchoalveolare Lavage ist oft notwendig, um das Vorhandensein von Pneumocystis carinii festzustellen.11 eO Us Die Verwendung eines direkten Fluoreszenz-Antikörperverfahrens mit induziertem Sputum, Bronchial-oder bronchoalveolaren Lavageproben stellt ein einfaches, extrem genaues Verfahren zur Ermittlung von Pneumocystis carinii dar.12,13,14,15 nly Die monoklonalen Antikörper im Pneumocystis carinii Immunofluoreszenz-Antikörper-Testsatz von MONOFLUO™ werden chemisch mit Fluorescein-Isothiocyanat (FITC) verbunden, um ein äußerst spezifisches, direktes Immunofluoreszenz Reagens mit niedriger Hintergrundfluoreszenz zu bilden. Die monoklonalen Antikörper binden sich nicht nur an Pneumocystis carinii-Zysten, sondern auch speziell an Pneumocystis cariniiTrophozoiten, Sporozoiten und die extrazelluläre Matrix. Der Testsatz dient zur schnellen Erkennung von Pneumocystis carinii Zysten und Trophozoiten direkt in den Patientenproben. 44 VERFAHRENSPRINZIPIEN Das Färbereagens für Pneumocystis carinii von MONOFLUO™ enthält murine monoklonale Antikörper, die mit FluoresceinIsothiocyanat (FITC) markiert sind. Diese Antikörper reagieren mit Pneumocystis carinii in allen Stadien (Zysten, Sporozoiten und Trophozoiten) und auch mit der extrazellulären Matrix in infizierten Proben. ren efe rR Fo Aus den klinischen Proben werden Präparate zur Mikroskopie vorbereitet. Hierbei sind die Hinweise im Abschnitt über die Vorbereitung klinischer Proben vor einer Fluoreszenzfärbung zu beachten. Nach der Fixierung werden die Präparate mit dem Färbereagens für Pneumocystis carinii von MONOFLUO™ gefärbt. Das Färbereagens verbindet sich mit allen in der Probe vorhandenen Pneumocystis carinii -Organismen. Als nächstes werden die ungebundenen Färbereagensreste von der Probe abgespült. Hiernach werden die Präparate mit dem im Testsatz von MONOFLUO™ enthaltenen Fixiermedium versehen. Das Medium enthält einen Zusatz zum Verhindern von Quenching, der das Verbleichen der Fluoreszenz verzögert und somit den Zeitraum, in dem die Präparate betrachtet werden können, verlängert. ce Bei der Betrachtung mit einem Fluoreszenz-Mikroskop erscheinen die infizierten Proben mit einer hellen, fluoreszierenden apfelgrünen Farbe. Gefärbte Zysten erscheinen als große, runde oder ovale Strukturen, sowohl als einzelne Erscheinung als auch in Gruppen. Sporozoiten und Trophozoiten können ebenfalls gefärbt werden und erscheinen als relativ kleine, halbmondförmige oder pleomorphe Strukturen. Die amorphe, extrazelluläre Matrix sollte ebenfalls deutlich fluoreszieren. Andere Organismen und Zellmaterial von respiratorischen Proben werden rot bis orangerot bzw. goldfarben ohne die charakteristische Fluoreszenz von Pneumocystis carinii Zysten gegengefärbt. nly eO Us 45 PRODUKTBESCHREIBUNG Tabelle 1: Mitgelieferte Materialien Die Reagenzien bei 2-8°C lagern. Die Objektträger bei 2-28°C lagern. Inhalt Vorbereitung R1 • Pneumocystis carinii Färbereages* 1 Tropfflasche (2,2ml) • FITC-markierte monoklonale Antikörper (murin) • Gegenfärbung (Evans Blau) • Antikörper (murin) • Natriumazid** • Protein-stabilisierter Puffer • Gepuffertes Glycerol • Formaldehyd*** • Zusatz zum Verhindern von Quenching • Fluoreszenz-Mikroskopie Objektträgere Vor Gebrauch vorsichtig mischen R2 • Fixiermedium 1 Tropfflasche (3,5 ml) Gebrauchsfertig geliefert. Vor Gebrauch mit einem fusselfreien Tuch abwischen. ren R3 • FluoreszenzMikroskopie-Objektträger 24 (je 2 Vertiefungen) efe rR Fo Komponente * Menge reicht zur Färbung von 24 einzelnen Proben. **0,1 % Natriumazid. ***0.8 % Formaldehyd. ce • • • • nly • • • • eO • • • Us • ZUSÄTZLICH ERFORDERLICHE, ABER NICHT MITGELIEFERTE MATERIALIEN Azeton, Reagensqualität, (in einem dicht verschlossenen Behälter lagern, damit kein Wasser absorbiert wird) Deionisiertes oder Leitungswasser Färbeschalen und Gestelle Feuchte Kammer (z.B. eine Petri-Schale mit einem angefeuchteten Papierhandtuch und Deckel) Deckgläser, 24 x 40 mm, Nr.1 Pasteur-Pipetten Zentrifuge oder Mikrozentrifuge 15 ml Zentrifugenröhrchen oder 1,5 ml Mikrozentrifugenröhrchen 37±1°C Inkubator Biologische Sterilbank (empfohlen) Immersionsöl von Fluoreszenzqualität, bei Bedarf Fluoreszenzmikroskop mit 200-250facher und 400630facher Vergrößerung, mit einem Filtersystem für Fluorescein-Isothiocyanat (FITC). Zum Ablesen der FITC46 Fo Werte steht eine Vielzahl von Filtersätzen verschiedener Hersteller zur Verfügung. Breitband- (420-490 nm) oder Schmalband- (470-490 nm) Exitationswellenlängen mit einem 515 nm dichromatischen Spiegel und ein 515 nm Sperrfilter werden empfohlen. Die Schmalband-Exitationswellenlänge verringert die Hintergrundfluoreszenz. Schwankungen in der Leistung, Intensität und Ausrichtung der Lichtquelle und die unterschiedlichen Illuminatoren und Filter können die Testergebnisse beeinflussen. • Kontrollpräparate mit Pneumocystis carinii-Organismen (siehe den Abschnitt über die Vorbereitung von Kontrollpräparate) • Papierhandtücher oder Aufsaugsystem ren efe rR Für induzierte Sputum-Proben • Dithiothreitol (DTT): Eine vorbereitete Flüssigkeit von 0,1% (6.5x10-3 Mol/l). Beispielsweise Stat-Pak™ Sputolysin erhältlich von Behring Diagnostics: Gemäß Anleitung verwenden. • Phosphat-gepufferte Salzlösung (PBS) ce VORSICHTSMASSNAHMEN Nur zur in vitro Diagnostik Nur für den Laborgebrauch. nly eO Us 1. Dieser Test darf nur von Personal ausgeführt werden, das im Umgang mit klinischen Proben, die möglicherweise HIV-1 enthalten, geschult ist. Die Präparate müssen von Personal geprüft werden, das Erfahrung bei der Auswertung von Immunofluoreszenzpräparaten hat. 2. Alle klinischen Proben wie potentiell infektiöses Material behandeln. 3. Verfahren, bei denen Aerosole entstehen, sollten auf einer biologischen Sterilbank ausgeführt werden. Alle Materialien müssen nach Gebrauch oder vor der Entsorgung desinfiziert werden. 4. Beim Umgang mit den Proben oder den Reagenzien des Pneumocystis carinii Immunofluoreszenz-Testsatzes von MONOFLUO™ die üblichen sicheren Laborverfahren beachten. Im Labor sollte weder gegessen oder getrunken, noch geraucht werden. Die Pipette nicht mit dem Mund 47 berühren. Die Reagenzien möglichst nicht mit Mikroben oder anderen Substanzen in Berührung bringen. 5. Das Färbereagens enthält Evans Blau, einen Reizstoff. Möglichst nicht auf die Kleidung oder Haut verschütten oder spritzen. Alle Bereiche, die möglicherweise mit dem Färbereagens in Kontakt gekommen sind, mit Wasser gründlich abwaschen. efe rR Fo 6. Das Fixiermedium enthält 2% Formalin, das seinerseits aus 0,8% Formaldehyd besteht, der wahrscheinlich krebserzeugend sein kann. Trotzdem, die vorhandene Daten bewäheren nicht die Karzinogenizität des Formaldehydes bei den Konzentrationen, die in diesem Testsatz benützt werden (<1.00%). Das Fixiermedium möglichst nicht auf die Haut oder Kleidung verschütten oder spritzen. Alle Stellen, die mit dem Fixiermedium in Kontakt gekommen sind, mit Wasser gründlich abspülen. R: 40-43: Sensibilisierung durch Einatmen und Hautkontakt möglich. Irreversibler Schaden möglich. ren ce S: 24/25-28-36/37/39: Berührung mit den Augen und der Haut vermeiden. Bei Berührung mit der Haut sofort mit viel Wasser abwaschen. Bei der Arbeit geeignete Schutzkleidung, Schutzhandschuhe und Schutzbrille/Gesichtsschutz tragen. Us Xn: Gesundheitsschädlich 0,1% NaN3 nly eO 7. Das Färbereagens enthält Natriumazid. Natriumazid kann mit Blei- und Kupferleitungen reagieren und hochexplosive Metallazide bilden. Wenn das Färbereagens im Waschbecken entsorgt wird, mit viel Wasser nachspülen, damit sich kein Azid ansammeln kann. R: 21/22 Gesundheitsschädlich bei Berührung mit der Haut und beim Verschlucken. S: 24/25-28-36/37/39 Berührung mit den Augen und der Haut vermeiden. Bei Berührung mit der Haut sofort abwaschen mit viel Wasser. Bei der Arbeit geeignete Schutzkleidung, Schutzhandschuhe und Schutzbrille/Gesichtsschutz tragen. 48 8. Alle wiederverwendbaren Teile nach jeder Verwendung gründlich reinigen. 9. Das Färbereagens vor jedem Test vorsichtig mischen. 10.Für jede Patientenprobe einen separaten Objektträger verwenden, um eine Kreuzkontaminierung der Pneumocystis carinii-Organismen zu verhindern. Es empfiehlt sich auch, jedes Präparat separat zu waschen. 11.Die Objektträger sind mit Azetonfixiermittel vorzubereiten. Mit Formalin oder Ethanol fixierte Objektträger sind für diesen Test nicht geeignet. rR Fo REAGENSSTABILITÄT UND LAGERUNG Den Satz und seine Bestandteile nicht über das angegebene Haltbarkeitsdatum hinaus verwenden. Das Färbereagens im Dunkeln bei 2-8°C lagern. ren efe Die Reagenzien bei 2-8°C, die Objektträger bei 2-28°C lagern. Bei der angegebenen Temperatur gelagert sind angebrochene und noch ungeöffnete Reagenzien bis zum Ablauf des aufgedruckten Verfalldatums stabil. DAS PNEUMOCYSTIS CARINII-TESTVERFAHREN ce nly eO Us Probenahme Klinische Proben sollten unter Anwendung der Standardmethoden zur Probennahme mit induziertem Sputum, Bronchialoder bronchoalveolarer Lavage16,17 genommen und sofort verarbeitet werden. Einen Teil der Proben zum Anlegen einer Kultur reservieren. Die Vorbereitung Klinischer Proben vor der Fluoreszenzfärbung Proben mit induziertem Sputum 1a.2 bis 3 ml Sputum in ein 15 ml Zentrifugenröhrchen füllen. Dieselbe Menge Dithiothreitol-Reagens hinzugeben. Die Röhrchen vortexen und 5-10 Minuten bei 37°C oder 15 Minuten bei Zimmertemperatur (ZT=15-30°C) inkubieren. — ODER — 49 1b.Wenn die Probe zu viskös ist und sich nicht leicht in ein Zentrifugenröhrchen transferieren läßt, etwa die gleiche Menge Dithiothreitol-Reagens direkt in das Sammelgefäß geben, gut umrühren zum Mischen und 5-10 Minuten bei 37°C oder 15 Minuten bei Zimmertemperatur (ZT=15-30°C) inkubieren. Sobald wie möglich während der Inkubationszeit in ein Zentrifugenröhrchen transferieren und vor der weiteren Verarbeitung vortexen. 2. Circa 5 bis 6 ml PBS pH 7,2, d.h. eine der Sputum-DTTKombination entsprechende Menge, zum Röhrchen hinzufügen und gründlich vortexen. Fo 3. 5 Minuten lang bei 1500 G zentrifugieren. efe rR 4. Den Überstand vorsichtig abgießen oder absaugen und maximal 0.5 ml Pellet und Überstand im Röhrchen lassen. Die Schritte 2, 3 und 4 können nach Bedarf wiederholt werden, um alle Mukusspuren zu beseitigen. ce ren 5. Das Pellet gründlich resuspendieren. Mit einer Pipette einen Tropfen (ca. 25-50 µl) auf einen Objektträger tropfen, der im Testsatz mitgeliefert wird. Den Tropfen mit der Seite einer Pipettenspitze gleichmäßig über die Vertiefung verteilen. Dabei ist darauf zu achten, daß der Objektträger nicht verkratzt wird. An der Luft tocknen lassen. Zum schnelleren Trocknen der Probe kann ein Wärmegerät mit einer Temperatur von 37°C verwendet werden. Us nly eO 6. Circa 10 Minuten in Azeton fixieren. Die Präparate können sofort verarbeitet oder vor der Färbung bis zu einen Monat lang bei -20°C gelagert werden. Mit bronchialer und bronchoalveolarer Lavage gewonnene Proben Bei nichtmukoiden Proben, wie Bronchial- oder bronchoalveolaren Lavageproben ist wahrscheinlich kein mukolytisches Verfahren erforderlich. Für diese Proben kann das Protokoll mit der Zentrifugierung wie im vorstehenden Schritt 3 beginnen, wobei von einem 15 ml Zentrifugenröhrchen oder 1,5 ml Mikrozentrifugenröhrchen ausgegangen wird. HINWEIS: Als Alternative kann auch eine Zytospin-Zentrifuge zur Vorbereitung der Präparate von Proben verwendet werden, die mit induziertem Sputum, Bronchial-oder bronchoalveolarer 50 Lavage12 gewonnen wurden. Wird das Zytospin-Verfahren verwendet, müssen die Kontrollen auf dieselbe Art und Weise verarbeitet werden. Die mit einer Zytospin-Zentrifuge vorbereiteten Präparate werden 10 Minuten lang in Azeton fixiert und wie nachstehend im Abschnitt über die Fluoreszenz-Färbung beschrieben gefärbt. ce ren efe rR Fo VORBEREITUNG DER KONTROLLPRÄPARATE Jeder Test sollte ein positives Kontrollpräparat einschließen. Bronchial- und bronchoalveolare Lavageproben eignen sich am besten als positive Kontrollen. Die ausgewählten Proben sollten vorher bereits durch histologische Färbung als Pneumocystis carinii-positiv befunden worden sein. Nach dem im Abschnitt über die Vorbereitung von klinischen Proben vor der Fluoreszenz-Färbung beschriebenen Verfahren vorgehen. Nach der Azetonfixierung können die Präparate bis zu einen Monat lang bei -20°C eingefroren werden. Es kann jedoch auch eine bekanntermaßen positive Probe als positive Kontrolle verwendet werden. Damit der Test als gültig gilt, muß das Kontrollpräparat richtig gefärbt sein und sich gemäß dem im Abschnitt über die Auswertung der Testergebnisse beschriebenen Verfahren interpretieren lassen. DAS FLUORESZENZ-FÄRBEVERFAHREN eO Us 1. Tiefgefrorene Präparate vor dem Färben erst Zimmertemperatur erreichen lassen. 2. Das Präparat in eine feuchte Kammer legen. nly 3. In jede Vertiefung eine ausreichende Menge Pneumocystis carinii Färbereagens geben (2-3 Tropfen), um die Probe zu bedecken. Dabei die Vertiefung nicht überfüllen. 4. 30-35 Minuten bei 37±1°C inkubieren. Das Pneumocystis carinii-Färbereagens während des Verfahrens nicht auf dem Präparat antrocknen lassen. 5. Das überschüssige Pneumocystis carinii-Färbereagens vom Präparat auf ein sauberes Papierhandtuch ablaufen lassen oder aufsaugen. 6. Zum Abwaschen das Präparat eine Minute lang in einem Gestell in deionisiertes bzw. Leitungswasser eintauchen und ab und zu vorsichtig hin- und herbewegen. Das überschüs51 sige Wasser seitlich vom Präparat auf ein sauberes Papierhandtuch ablaufen lassen oder aufsaugen. 7. Das Präparat sorgfältig an der Luft trocknen lassen oder mit einem Präparat-Wärmer bei 37±1°C trocknen. 8. Einen oder zwei Tropfen Fixiermedium auf das Präparat auftragen und ein Deckglas auflegen. Dabei darauf achten, daß sich keine Luftblasen bilden. rR Fo 9. Die Präparate 2-3 Stunden nach der Färbung untersuchen. Nach der Auswertung können die Präparate über Nacht im Dunkeln bei 2-8°C oder bis zu 6 Monate im Dunkeln bei -20°C oder kälter gelagert werden. Im Kalten gelagerte Präparate müssen erst Zimmertemperatur erreichen, bevor sie abgelesen werden können, da sonst Kondensation die Probe verschleiert. efe 10.Zur Bestätigung der Gültigkeit negativer Ergebnisse mittels Lichtmikroskopie prüfen, ob eine Probe auf dem Präparat vorhanden ist. ce ren UNTERSUCHUNG DER GEFÄRBTEN PRÄPARATE Jede Vertiefung mit mindestens 200-facher Vergrößerung absuchen. Wird eine Fluroreszenz festgestellt, die Probe unter einer 400- bis 630-fachen Vergrößerung (mit Immersionsöl) betrachten, um die typischen Färbemuster zu bestätigen. Nach Abschluß des Tests prüfen, ob auf jedem Präparat eine Probe vorhanden ist. eO Us AUSWERTUNG DER TESTERGEBNISSE nly 1. Mit Pneumocystis carinii infizierte Proben enthalten große rundliche bis ovale Zysten, einzeln oder in gruppenförmiger Anordnung, die leuchtend apfelgrün gefärbt erscheinen. Erst wenn zwei oder mehr gut definierte fluoreszierende Zysten in der Probe festgestellt werden, gilt die Probe als positiv. 2. Sporozoiten und Trophozoiten können auch gefärbt werden. Sie erscheinen als kleine halbmondförmige oder pleomorphe Strukturen. Es kann auch eine stark gefärbte amorphe extrazelluläre Matrix vorhanden sein. Bei Proben mit ausschließlich hellgefärbtem amorphen Material oder typischen Sporozoit- und Trophozoitformen sollte zunächst aktiv nach 52 Zysten gesucht werden, bevor eine definitive Diagnose erfolgen kann. Sind keine Zysten vorhanden, sollte die Probe als wahrscheinlich Pneumocystis carinii-positiv gelten und eine weitere Probe zur Färbung entnommen werden. 3. Andere Organismen und Zellmaterial aus respiratorischen Proben sollten rot bis orangerot bzw. goldfarben gegengefärbt sein. 4. Eine Probe gilt als negativ, wenn keine der vorstehend beschriebenen charakteristischen Fluoreszenzen festgestellt werden. rR Fo 5. Ein negatives Ergebnis bei einem induziertem Sputum sollte anhand einer weiteren Probe, die mittels Bronchial- oder bronchoalveolarer Lavage gewonnen wurde, bestätigt werden. ce ren efe BESCHRÄNKUNGEN DES VERFAHRENS Ein negatives Ergebnis schließt die Möglichkeit einer Pneumocystis carinii-Infektion des Patienten nicht aus. Die Probenahme und -vorbereitung sind kritische Schritte für den Test. Die Probenahme zu einer ungeeigneten Zeit während des Krankheitsverlaufs, die Verwendung einer ungeeigneten Methode oder der falsche Umgang mit den Proben, sowie der Mißbrauch der mitgelieferten Reagenzien kann dazu führen, daß Pneumocystis carinii nicht erkannt wird. Die Diagnose sollte in Verbindung mit den klinischen Symptomen erfolgen. Us nly eO Nur eine Probe pro Präparat verwenden. Jede Probe separat verarbeiten, fixieren, färben und waschen, damit eine mögliche Übertragung von Pneumocystis carinii-Organismen auf andere Präparate vermieden wird. Überschüssiger Mukus in den Proben kann beim Färben stören. Bestimmte dicke Sputumausstriche verhindern womöglich eine ausreichende Färbung. Die Ausstriche möglichst dünn halten. Wenn die Probe nicht ausreichend gewaschen wird, kann es zu einer unspezifischen Erfassung des Pneumocystis carinii-Färbereagens kommen. Um die Gültigkeit eines negativen Ergebnisses zu bestätigen, muß das Vorhandensein einer Probe auf dem Präparat mit Lichtmikroskopie bestätigt werden. Falls die Bronchial- oder bronchoalveolare Lavageprobe negativ ist, der Patient aber weiterhin Symptome einer respiratorischen 53 Erkrankung aufweist, sollte ein anderes ätiologisches Agens vermutet und entsprechende Diagnoseverfahren eingeleitet werden (einschließlich Anlegen einer Kultur). rR Fo LEISTUNGSMERKMALE Drei Forscher nahmen an einem klinischen Versuch zur Beurteilung des Pneumocystis carinii -Immunofluoreszenztests von MONOFLUO™ teil. Es wurden klinische Proben von Patienten genommen, die aller Wahrscheinlichkeit nach an einer Pneumocystis carinii-Pneumonie litten. Jedem Patienten wurde eine Probe von induziertem Sputum entnommen, die parallel mit dem MONOFLUO™ (MF) Test und mit dem histologischen Färbeverfahren (Bezugsmethode) getestet wurde. Es wurden zwei histologische Färbungen verwendet: eine Wright-Giemsa Färbung [Diff-Quik™ (DQ)] und Toluidinblau O (TBO). ce ren efe Wenn das induzierte Sputum mit der Bezugsmethode positiv war, galt das Ergebnis als Zeichen für eine Infektion mit P. carinii. Wenn das mit der Bezugsmethode für die induzierte Sputumprobe erzielte Ergebnis negativ war, wurde eine bronchoalveolare Lavageprobe (BAL) entnommen und getestet. Wenn die BAL-Probe positiv war, bedeutete dies, daß der Patient P. carinii-positiv war. Bei negativem BAL galt der Patient als P. carinii-negativ. Die Analyse umfaßte insgesamt 100 Patienten. Die Ergenisse sind in Tabelle 2 aufgeführt. Us Tabelle 2: Testergebnisse an Patienten P.carinii-positive Patienten • durch induziertes Sputum • durch BAL 62 53 9 Stelle 3 MF TBO MF 63 53 10 14 8 6 14 14 6** nly DQ eO Stelle 1&2 Probe **Diese sechs wurden mit dem induzierten Sputumverfahren des MONOFLUO™-Tests und mit dem BAL-Verfahren als positiv ermittelt. Die BALs für die sechs Patienten erfolgten aufgrund des negativen TBO-Ergebnisses auf dem Sputum. Die Zahl der Patienten, die mit dem Pneumocystis carinii-Immunofluoreszenz-Testsatz von MONOFLUO™ im Vergleich zum Bezugstest als Pneumocystis carinii-positiv oder -negativ befunden wurden, ist in Tabelle 3 angegeben. 54 Tabelle 3: Vergleich der mit dem histologischen Färbeverfahren erzielten Ergebnisse mit denen aus dem MONOFLUO™ Immunofluoreszenz-Test (für induziertes Sputum und BAL) Histologische Färbung + – + 76 1 – 0 23 Monofluo™ efe rR Fo Von den 100 mit dem histologischen Färbverfahren getesteten Patienten waren 76 P. carinii-positiv und 24 -negativ. Der MONOFLUO™-Test identifizierte alle 76 der positiven Patienten und war bei 23 P. carinii-negativen Patienten auch negativ. Eine induzierte Sputumprobe wurde von beiden Verfahren, dem MONOFLUO™-Test und dem Bezugstest negativ befunden, aber der BAL dieses Patienten war beim Bezugsverfahren negativ und beim MONOFLUO™-Test positiv. ce ren Anhand dieser klinischen Daten wurden die Leistungsmerkmale des Pneumocystis carinii Immunofluoreszenz-Tests wie folgt dargestellt: Sensitivität: 100 % Spezifität: 95,8 % nly eO Us 55 KREUZREAKTION Folgende Bakterien- und Pilzkulturen von Kulturisolaten und Proben wurden mit dem Pneumocystis carinii-Immunofluoreszenz-Testsatz von MONOFLUO™ auf Kreuzreaktionen getestet und für nichtreaktiv befunden: Mycobacterium tuberculosis Mycobacterium kansasii Mycobacterium avium-intracellulare Neisseria spp. Nocardia asteroides Pepto streptococcus Proteus mirabilis Pseudomonas spp. Rothia dentocariosa Selenomonas sputigena Staphylococcus aureus Staphylococcus spp. Streptococcus spp. Streptococcus pneumoniae Streptococcus, Gruppen A,B,C,F,G Treponema denticola Veillonella parvula ce ren efe rR Fo Bacterien Acinetobacter calcoaceticus Actinomyces israelii Bacteroides spp. Bifidobacterium dentium Campylobacter sputorum Cardiobacterium hominis Corynebacterium ulcerans Eggerthella lenta Enterobacter cloacae Escherichia coli Fusobacterium nucleatum Haemophilus spp. Klebsiella pneumoniae Lactobacillus catenaformis Legionella pneumophila Leptotrichia buccalis Micrococcus luteus Moraxella lacunata Moraxella (Branhamella) catarrhalis Fungi Aspergillus niger Aspergillus flavus Aspergillus fumigatus Aspergillus terreus Aspergillus versicolor Candida albicans Candida krusei Candida guillermondii nly eO Us Candida parapsilosis Candida pseudotropicalis Candida tropicalis Cryptococcus neoformans Histoplasma capsulatum Saccharomyces cerevisiae Torulopsis glabrata Trichosporon spp. 56 MONOFLUO™ Pneumocystis carinii IFA Test Kit 32515 Kit di analisi ad immunofluorescenza anticorpale per la rilevazione di Pneumocystis carinii in campioni prelevati dalle vie respiratorie Fo ren efe rR USO PREVISTO Il kit di analisi ad immunofluorescenza anticorpale per la rilevazione di Pneumocystis carinii MONOFLUO™ va usato per rilevare la presenza di cisti e trofozoiti da Pneumocystis carinii in campioni prelevati dalle vie respiratorie. ce SOMMARIO E SPIEGAZIONE Pneumocystis carinii è un organismo eucariote unicellulare presente nei polmoni di molte specie di mammiferi, incluso l’uomo. Tale organismo si diffonde per via aerea, causando normalmente un’infezione asintomatica. L’esposizione a tale organismo durante l’infanzia può portare a casi moderati o subclinici con l’organismo in stato latente fino all’età adulta. In individui immunocompromessi, l’organismo diventa opportunista, causando una polmonite interstiziale diffusa1,2. eO Us nly Gli individui a rischio per Pneumocystis carinii includono i neonati prematuri, gli individui affetti da deficienze immunologiche (come la sindrome da immunodeficienza acquisita), e quelli sottoposti a terapia a base di farmaci immunosoppressivi, quali i corticosteroidi. Pneumocystis carinii è il più comune agente infettivo opportunista nei pazienti affetti da AIDS: circa l’80% di essi è infatti colpito da tale infezione3,4,5,6. Studi morfologici sull’organismo hanno rivelato tre forme nel ciclo vitale di Pneumocystis carinii: cisti, sporozoiti e trofozoiti. Le cisti, dotate di una parete spessa (4-7 µm di diametro), contengono generalmente otto sporozoiti falciformi, che in seguito maturano in trofozoiti polimorfi di dimensioni maggiori (2-8 µm 57 di diametro) prima di incistarsi per ripetere il ciclo1,6. Le cisti, con le loro particolari caratteristiche morfologiche, sono quasi sempre associate alla presenza di Pneumocystis carinii. La veloce diagnosi clinica di Pneumocystis carinii è di estrema importanza poiché tale organismo si infiltra rapidamente nel tessuto polmonare causando dispnea, febbre e tosse7. La rilevazione precoce può agevolare il tempestivo inizio del trattamento appropriato ed aumentare quindi le possibilità di sopravvivenza del paziente8,9. ren efe rR Fo Attualmente, la diagnosi viene effettuata attraverso la tecnica e l’identificazione radiologica delle cisti e dei trofozoiti di Pneumocystis carinii mediante la colorazione istologica di campioni prelevati dalle vie respiratorie. I più comuni metodi di colorazione (blu di toluidina O, nitrato d’argento di metenammina di Gomori o Giemsa) rilevano la presenza di pareti cistiche e/o di trofozoiti/sporozoiti6,10. A causa della natura non specifica di tali colorazioni, la corretta identificazione dell’organismo può risultare difficile. Una tecnica più invasiva per il prelievo del campione, come il lavaggio bronchioalveolare, è spesso necessaria per confermare la presenza di Pneumocystis carinii11. ce La procedura a fluorescenza anticorpale diretta su campioni di escreato indotto, lavanda bronchiale o lavaggio bronchioalveolare, è semplice ed altamente specifica per la rilevazione di Pneumocystis carinii12,13,14,15. Gli anticorpi monoclonali contenuti nel kit di analisi ad immunofluorescenza anticorpale per la rilevazione di Pneumocystis carinii MONOFLUO™ sono chimicamente legati ad isotiocianato di fluoresceina (FITC) per produrre un reagente diretto, altamente specifico ed immunofluorescente con un basso livello di fluorescenza di fondo. Oltre a legarsi alle cisti da Pneumocystis carinii, gli anticorpi monoclonali si legano specificamente anche ai trofozoiti, agli sporozoiti ed alla matrice extracellulare di Pneumocystis carinii. Il kit di analisi viene utilizzato per la rapida identificazione delle cisti e dei trofozoiti di Pneumocystis carinii direttamente nei campioni clinici. nly eO Us 58 PRINCIPI DELLA PROCEDURA Il reagente colorante per Pneumocystis carinii MONOFLUO™ contiene anticorpi monoclonali murini marcati con isotiocianato di fluoresceina (FITC). Questi anticorpi reagiscono con tutte le forme di Pneumocystis carinii (cisti, sporozoiti e trofozoiti) nonché con la matrice extracellulare presente nei campioni infetti. efe rR Fo I vetrini vengono preparati per l’esame al microscopio con campioni clinici secondo le modalità descritte nella sezione Preparazione dei campioni clinici prima della colorazione a fluorescenza. Dopo la fissazione, i vetrini vengono colorati con il reagente colorante per Pneumocystis carinii MONOFLUO™. Il reagente colorante si lega a tutti gli organismi di Pneumocystis carinii presenti nel campione. Il successivo lavaggio rimuove il reagente colorante in eccesso dal campione. I vetrini vengono quindi montati con il mezzo di montaggio MONOFLUO™ incluso nel kit. Il mezzo di montaggio contiene una sostanza preservante che aumenta la durata del periodo in cui è possibile esaminare i vetrini prima che la fluorescenza svanisca. ce ren Quando esaminati mediante un microscopio a fluorescenza, i campioni infetti emettono una fluorescenza di colore verde mela brillante. Le cisti colorate appaiono come grandi strutture da tonde a ovali, sia singole che in gruppi. È possibile che anche gli sporozoiti e i trofozoiti vengano colorati, ed appaiano come strutture relativamente piccole, falciformi o polimorfe. Inoltre, è probabile che la matrice extracellulare amorfa emetta anch’essa una fluorescenza brillante. Gli altri organismi e la materia cellulare dei campioni ottenuti dalle vie respiratorie vengono sottoposti a colorazione di contrasto da rossa a rossoarancio o oro senza la caratteristica fluorescenza delle cisti da Pneumocystis carinii. nly eO Us 59 DESCRIZIONE DEL PRODOTTO Tabella 1: materiali forniti Conservare i reagenti alla temperatura di 2-8°C. I vetrini vanno conservati a 2-28°C. Componente Contenuto Preparazione R1 • Reagente colorante* per Pneumocystis carinii 1 flacone contagocce (2,2 ml) efe rR Fo • Anticorpi murini monoclonali marcati con FITC • Colorazione di contrasto (blu Evans) • Azoturo di sodio** • Tampone stabilizzato con proteine R2 • Mezzo di montaggio • Glicerolo tamponato 1 flacone contagocce • Formaldeide** (3,5 ml) • Preservante R3 • Vetrini per microscopio • Vetrini per microscopio a a fluorescenza fluorescenza 24 (da 2 pozzetti) Mescolare delicatamente prima dell'uso. Fornito pronto per l'uso. Passare prima con un panno privo di Lanugine ren * Volume sufficiente per la colorazione di 24 pozzetti di analisi. **0,1 % Azoturo di sodio. ***0.8 % Formaldeide. ce MATERIALI NECESSARI MA NON FORNITI • Acetone ultrapuro (conservare in un contenitore ermeticamente chiuso per evitare l’assorbimento di acqua). Us • Acqua deionizzata o acqua di rubinetto. eO • Piastre per la colorazione dei vetrini con rastrelliere. nly • Camera umidificata (ad esempio una piastra di Petri coperta contenente una salvietta di carta umida). • Vetrini coprioggetto, 24 X 40 mm, n. 1. • Pipette Pasteur. • Centrifuga o minicentrifuga da banco • Provette per centrifuga da 15 ml o provette per minicentrifuga da banco da 1,5 ml. • Incubatore a 37±1°C. • Cappa per la sicurezza biologica (consigliata). • Olio per immersione per microscopio a fluorescenza, se necessario. 60 • Microscopio a fluorescenza con ingrandimenti di 200250X e 400-630X, dotato di sistema di filtraggio per l’isotiocianato di fluoresceina (FITC). Una vasta gamma di filtri per la lettura dell’FITC è disponibile da diversi produttori. Si consigliano lunghezze d’onda di eccitazione a banda larga (420-490 nm) o a banda stretta (470-490 nm) con uno specchio dicromatico di 515 nm e un filtro barriera da 515 nm. La lunghezza d’onda di eccitazione a banda stretta diminuisce la fluorescenza di fondo. Variazioni di wattaggio, intensità e allineamento del bulbo e differenze del tipo di illuminatore e dei filtri possono influire sul rendimento del test. rR Fo • Vetrini di controllo contenenti organismi di Pneumocystis carinii (vedere la sezione Preparazione dei vetrini di controllo). • Salviette di carta o sistema di aspirazione. efe ren Per campioni di escreato indotto • Ditiotreitolo (DTT): una preparazione liquida allo 0,1% (6,5x10-3 moli/l). Ad esempio, Stat-Pak™ Sputolysin della Behring Diagnostics: usare secondo le istruzioni. ce • Soluzione fisiologica tamponata con fosfato (PBS). eO Us PRECAUZIONI Esclusivamente per uso diagnostico in vitro. Sólo para uso profesional. nly 1. Questo test va eseguito unicamente da personale debitamente addestrato nella manipolazione di campioni clinici potenzialmente infetti con il virus HIV-1. I vetrini vanno esaminati da personale qualificato per la lettura di immunodosaggi a fluorescenza. 2. Trattare tutti i campioni clinici come potenzialmente infetti. 3. Le procedure che possono creare aerosol vanno eseguite in una cappa per la sicurezza biologica. Dopo l’uso o prima dell’eliminazione, tutti i materiali vanno disinfettati. 4. Attenersi alle corrette prassi di laboratorio per la manipolazione dei campioni o dei reagenti del kit di analisi ad immunofluorescenza per la rilevazione di Pneumocystis carinii MONOFLUO™. Non mangiare, bere o fumare nel laborato61 rio. Non pipettare a bocca. Evitare la contaminazione dei reagenti con microbi o altre sostanze. 5. Il reagente colorante contiene blu Evans, una sostanza irritante. Evitare di spandere o schizzare il reagente colorante sulla cute o gli abiti. Le aree venute a contatto con il reagente colorante vanno sciacquate abbondantemente con acqua. rR Fo 6. Il mezzo di montaggio contiene formalina al 2%, contenente a sua volta formaldeide allo 0,8%, il che può ragionevolmente si considerare èssere cancerogeno. Tuttavia, i dati esistentes non stabiliscono conclusivamente la cancerogenicità di formaldeide alla concentrazione usata in questo kit (<1.00%). Evitare di spanderlo o schizzarlo sulla cute o sugli abiti. Le aree venute a contatto con il mezzo di montaggio vanno sciacquate abbondantemente con acqua. efe R: 40-43: Può provocare sensibilizzazione per inalazione e per contatto con la pelle. Possibilità di effetti irreversibili. ren S: 24/25-28-36/37/39: Evitare il contatto con gli occhi e con la pelle. In caso di contatto con la pelle lavarsi immediatamente e abbondantemente con acqua. Usare indumenti protettivi ,guanti e protezioni adatte per gli occhi e il viso. ce 7. Il reagente colorante contiene azoturo di sodio. Questa sostanza può reagire con le tubature in rame o piombo dando luogo alla formazione di azidi metallici altamente esplosivi. Qualora si smaltisca il reagente colorante attraverso le tubature di scarico versandolo in un lavandino, accompagnarlo con una grande quantità d’acqua per evitare la formazione di azidi metallici. eO Us nly Xn: Nocivo 0,1% NaN3 R: 21/22 Nocivo a contatto con la pelle e per ingestione. S: 24/25-28-36/37/39 Evitare il contatto con gli occhi e con la pelle. In caso di contatto con la pelle lavarsi immediatamente ed abbondantemente con acqua. Usare indumenti protettivi e guanti adatti e proteggersi gli occhi/la faccia. 8. Tutti i materiali riutilizzabili vanno accuratamente puliti tra un uso e l’altro. 62 9. Prima di ciascun test, mescolare delicatamente il reagente colorante. 10.Usare un vetrino separato per ciascun campione del paziente per evitare la contaminazione crociata degli organismi diPneumocystis carinii. Si raccomanda inoltre di lavare ciascun vetrino separatamente. 11.I vetrini vanno preparati fissandoli con acetone. I vetrini fissati con formalina o etanolo non sono consigliati per questo test. rR Fo STABILITÀ E CONSERVAZIONE DEI REAGENTI Non utilizzare il kit o alcuno dei suoi componenti oltre la data di scadenza. Conservare il reagente colorante al buio alla temperatura di 2-8°C. ren efe Conservare i reagenti alla temperatura di 2-8°C. I vetrini vanno conservati a 2-28°C. Se conservati all temperatura indicata, i reagenti aperti sono stabili per la durata di immagazzinaggio stampigliata. PROCEDURA DEL TEST PER LA RILEVAZIONE DI PNEUMOCYSTIS CARINII ce eO Us Raccolta del campione I campioni clinici vanno raccolti impiegando metodi standard per l’ottenimento dell’escreato indotto, della lavanda bronchiale o del lavaggio bronchioalveolare16,17. I campioni vanno analizzati immediatamente. Conservare una parte del campione per effettuarne la coltura. nly Preparazione dei Campioni Clinici Prima della Colorazione a FluorescenzaCampioni di escreato indotto 1a.Porre da 2 a 3 ml di escreato in una provetta per centrifuga da 15 ml. Aggiungere un uguale volume di reagente al ditiotreitolo. Agitare la provetta mediante vortex e incubarla per 5-10 minuti a 37°C o per 15 minuti a temperatura ambiente (15-30°C). — OPPURE — 63 1b.Se il campione è eccessivamente viscoso e il suo trasferimento in una provetta per centrifuga risulta difficile, aggiungere un volume approssimativamente uguale di reagente al ditiotreitolo direttamente al contenitore di raccolta, mescolare energicamente, e incubare per 5-10 minuti a 37°C o per 15 minuti a temperatura ambiente (15-30°C). Effettuare il trasferimento in una provetta per centrifuga non appena possibile durante l’incubazione e agitare mediante vortex prima di procedere. 2. Aggiungere un volume di PBS a pH 7,2 pari a quello dell’escreato e del DTT combinati (5 o 6 ml circa), alla provetta e agitare bene mediante vortex. Fo 3. Centrifugare a 1500 x G per 5 minuti. efe rR 4. Far decantare con attenzione o aspirare il supernatante, lasciando 0,5 ml o meno di pellet e supernatante nella provetta. Se necessario, i passaggi 2, 3 e 4 possono essere ripetuti per rimuovere tutte le tracce di muco. ce ren 5. Risospendere bene il pellet. Mediante una pipettatatrice, dosare una goccia (circa 25-50 µl) su uno dei vetrini da microscopio forniti con il kit. Distribuire la goccia uniformemente sul pozzetto utilizzando il lato di una punta per pipetta e facendo attenzione a non graffiare il vetrino. Essiccare all’aria. Per sveltire l’essiccamento del campione, è possibile utilizzare un apposito dispositivo riscaldante per vetrini a 37°C. eO Us nly 6. Fissare per circa 10 minuti con acetone. I vetrini possono essere analizzati immediatamente o congelati a -20°C per un periodo massimo di un mese prima di effettuare la colorazione. Campioni di lavanda bronchiale e lavaggio bronchioalveolare È possibile che i campioni non mucosi, come le lavande bronchiali o i lavaggi bronchioalveolari, non richiedano la procedura mucolitica. Per questi campioni, il trattamento può avere inizio con la centrifuga (passaggio 3 sopra descritto), in una provetta per centrifuga da 15 ml o una provetta per minicentrifuga da banco da 1,5 ml. NOTA: in alternativa, è possibile utilizzare una centrifuga per cytospin per preparare i vetrini con i campioni di escreato 64 indotto, lavanda bronchiale o BAL12. Qualora si segua la procedura di cytospin, i controlli vanno analizzati nella stessa maniera. I vetrini preparati con una centrifugaper cytospin vengono fissati per dieci minuti con acetone e colorati come descritto di seguito, nella sezione Procedura di colorazione a fluorescenza. ren efe rR Fo PREPARAZIONE DEI VETRINI DI CONTROLLO Un vetrino di controllo positivo va analizzato con ogni test. I campioni di lavanda bronchiale e lavaggio bronchioalveolare sono i più idonei per essere utilizzati come controllo positivo. I campioni prescelti devono essere precedentemente risultati positivi per Pneumocystis carinii mediante colorazione istologica. Attenersi alle procedure descritte nella sezione Preparazione dei campioni clinici prima della colorazione a fluorescenza. Dopo la fissazione con acetone, i vetrini possono venir congelati ad una temperatura di -20°C per un periodo massimo di un mese. In alternativa, utilizzare, come controllo positivo, un campione notoriamente positivo. Per la validità del test, il vetrino di controllo deve riportare l’opportuna colorazione ed essere interpretato secondo le modalità descritte nella sezione Valutazione dei risultati dell’analisi. ce PROCEDURA DI COLORAZIONE A FLUORESCENZA Us 1. Se i vetrini sono stati congelati, stabilizzarli a temperatura ambiente prima di dare inizio alla procedura di colorazione. 2. Collocare il vetrino in una camera umidificata. eO nly 3. In ciascun pozzetto contenente un campione (2-3 gocce), dosare una quantità di reagente colorante per Pneumocystis carinii sufficiente per coprire il campione, facendo attenzione a mantenerla entro il pozzetto. 4. Incubare per 30-35 minuti alla temperatura di 37±1°C. Durante la procedura, evitare l’essiccamento del reagente colorante per Pneumocystis carinii sul vetrino. 5. Asportare il reagente colorante per Pneumocystis carinii in eccesso facendolo colare dal vetrino su una salvietta di carta pulita o mediante aspirazione. 6. Lavare il vetrino collocandolo in una rastrelliera ed immergendolo in acqua deionizzata o acqua di rubinetto per un minuto, ed agitandolo delicatamente in modo intermittente. 65 Asportare l’acqua in eccesso facendo colare il vetrino su una salvietta di carta pulita o mediante aspirazione. 7. Asciugare completamente il vetrino all’aria o utilizzando un apposito dispositivo riscaldante a 37±1°C. 8. Applicare una o due gocce di mezzo di montaggio sul vetrino ed applicare quindi un vetrino coprioggetto, facendo attenzione ad evitare la formazione di bollicine d’aria. rR Fo 9. Esaminare i vetrini entro 2 o 3 ore dalla colorazione. Dopo la lettura, è possibile conservare i vetrini per la notte alla temperatura di 2-8°C (al buio) o per un periodo massimo di 6 mesi ad una temperatura di -20°C o inferiore (al buio). È necessario consentire la stabilizzazione a temperatura ambiente dei vetrini congelati prima di procedere alla lettura per evitare l’oscuramento del campione da parte della condensa. efe 10.Per la validità dei risultati negativi, confermare mediante microscopia luminosa la presenza del campione sul vetrino. ce ren ESAME DEI VETRINI COLORATI Esaminare ciascun vetrino ad un ingrandimento di 200X o più. Se viene osservata la fluorescenza, il vetrino va esaminato ad un ingrandimento di 400X o 630X (con olio per immersione) per confermare i caratteristici pattern di colorazione descritti nella sezione Valutazione dei risultati dell’analisi. Dopo il completamento dell’analisi, confermare la presenza del campione su ciascun vetrino. eO Us VALUTAZIONE DEI RISULTATI DELL’ANALISI nly 1. I campioni infetti con Pneumocystis carinii contengono cisti di grandi dimensioni di forma tonda o ovale, sia singole che in gruppi, con colorazione verde mela brillante. Due o più cisti ben definite e fluorescenti devono essere presenti affinché il campione sia da considerarsi positivo. 2. Anche gli sporozoiti e i trofozoiti possono risultare colorati. Essi appaiono come piccole strutture polimorfe o falciformi. Può inoltre essere presente della matrice extracellulare amorfa e a colorazione brillante. Prima di poter effettuare una diagnosi sicura nel caso di campioni contenenti unicamente materiale amorfo o forme tipiche di sporozoiti e trofozoiti a colorazione brillante, è necessario procedere 66 attivamente alla ricerca di cisti. In assenza di cisti, la positività del campione per Pneumocystis carinii va sospettata, ed un ulteriore campione va raccolto e sottoposto a colorazione. 3. Altri organismi e materiale cellulare dai campioni prelevati dalle vie respiratorie vanno sottoposti a colorazione di contrasto dal rosso al rosso-arancio o oro. 4. Un campione è considerato negativo se la caratteristica fluorescenza, come descritta in precedenza, non viene osservata. rR Fo 5. Un eventuale risultato negativo ottenuto da un campione di escreato indotto va verificato su un ulteriore campione di lavanda bronchiale o lavaggio bronchioalveolare. ce ren efe LIMITAZIONI DELLA PROCEDURA Un risultato negativo non esclude la possibilità di infezione da Pneumocystis carinii nel paziente. La raccolta e la preparazione del campione sono estremamente importanti per la procedura di analisi. La raccolta del campione in un momento non adatto durante il decorso della malattia, l’utilizzazione di un metodo non idoneo per la sua raccolta, la manipolazione inadeguata del campione o l’uso improprio dei reagenti forniti possono impedire la rilevazione di Pneumocystis carinii. La diagnosi va effettuata alla luce di un più ampio quadro clinico. Us nly eO Analizzare solamente un campione su ciascun vetrino. È necessario analizzare, fissare, colorare e lavare ciascun campione separatamente per evitare la possibile contaminazione di altri vetrini con Pneumocystis carinii. Un eccesso di muco nei campioni può impedire l’adeguata colorazione. Alcuni strisci di escreato denso possono impedire l’adeguata colorazione. È necessario prendere le opportune misure per rendere gli strisci il più sottili possibile. Se il campione non viene adeguatamente lavato, si può avere l’intrappolamento non specifico del reagente colorante per Pneumocystis carinii. A conferma della validità di un risultato negativo, la presenza del campione sul vetrino va confermata mediante microscopia luminosa. 67 Se il campione di lavanda bronchiale o lavaggio bronchioalveolare fornisce un risultato negativo, ma il paziente continua ad accusare i sintomi associati alla malattia respiratoria, è bene sospettare altri agenti eziologici ed eseguire altre procedure diagnostiche (inclusa la coltura). efe rR Fo CARATTERISTICHE DI RENDIMENTO Tre centri hanno preso parte ad uno studio clinico per la valutazione del kit di analisi ad immunofluorescenza per la rilevazione di Pneumocystis carinii MONOFLUO™. Campioni clinici sono stati raccolti da pazienti con sospetta polmonite da Pneumocystis carinii. Da ciascun paziente è stato raccolto un campione di escreato indotto, che è stato analizzato mediante il test MONOFLUO™ (MF) e, parallelamente, mediante colorazione istologica (metodo di riferimento). Sono state utilizzate due colorazioni istologiche: una colorazione Wright-Giemsa [DiffQuik™ (DQ)] e il blu di toluidina O (TBO). ce ren Nei casi in cui il campione di escreato indotto è risultato positivo con il metodo di riferimento, il risultato è stato considerato indicativo dell’infezione da P. carinii. Se il risultato fornito dal campione di escreato indotto mediante il metodo di riferimento è risultato negativo, si è ottenuto ed analizzato un campione di lavaggio bronchioalveolare (BAL). Se il BAL è risultato positivo, il paziente è stato considerato positivo per P. carinii. Se il BAL è risultato negativo, il paziente è stato considerato negativo per P. carinii. Un totale di 100 pazienti ha preso parte allo studio. I risultati ottenuti sono schematizzati nella Tabella 2. Centri 1 e 2 nly eO Us Tabella 2: risultati sui pazienti Centro 3 Campione DQ MF TBO MF Pazienti positivi per P.carinii • escreato indotto • BAL 62 53 9 63 53 10 14 8 6 14 14 6** **Questi sei pazienti sono risultati positivi con l’escreato indotto analizzato con il test MONOFLUO™; sono risultati positivi anche con il BAL. I BAL sono stati ottenuti da questi sei pazienti poiché il risultato TBO dell’escreato era negativo. Il numero di pazienti classificati come positivi e negativi con il kit di analisi ad immunofluorescenza per la rilevazione di Pneu- 68 mocystis carinii MONOFLUO™ in rapporto al test di riferimento è riportato nella Tabella 3. Tabella 3: confronto tra i risultati ottenuti mediante la colorazione istologica ed i risultati ottenuti mediante il test ad immunofluorescenza MONOFLUO™ (include sia i campioni di escreato indotto che BAL) Colorazione istologica + – + 76 1 – 0 23 Monofluo™ Fo ce ren efe rR Dei 100 pazienti analizzati, 76 sono risultati positivi per P. carinii e 24 sono risultati negativi per P. carinii, come determinato mediante la colorazione istologica. Il test MONOFLUO™ ha identificato correttamente tutti i 76 pazienti positivi e ha fornito risultati negativi per i 23 pazienti negativi per P. carinii. Un campione di escreato indotto è risultato negativo sia mediante il test MONOFLUO™ che mediante il test di riferimento, ma il BAL di questo paziente è risultato negativo con il metodo di riferimento e positivo con il test MONOFLUO™. eO Us Alla luce di questi dati clinici, le caratteristiche del rendimento del kit di analisi ad immunofluorescenza per Pneumocystis carinii MONOFLUO™ sono: Sensibilità = 100% Specificità = 95,8% nly 69 REATTIVITÀ CROCIATA Le seguenti colture batteriche e micotiche ottenute da isolati e da campioni sono state sottoposte ad analisi per determinare la reattività crociata con il kit di analisi ad immunofluorescenza per la rilevazione di Pneumocystis carinii MONOFLUO™ e sono risultate non reattive. Mycobacterium tuberculosis Mycobacterium kansasii Mycobacterium avium-intracellulare Neisseria spp. Nocardia asteroides Pepto streptococcus Proteus mirabilis Pseudomonas spp. Rothia dentocariosa Selenomonas sputigena Staphylococcus aureus Staphylococcus spp. Streptococcus spp. Streptococcus pneumoniae Streptococcus, Gruppi A,B,C,F,G Treponema denticola Veillonella parvula ce ren efe rR Fo Batteri Acinetobacter calcoaceticus Actinomyces israelii Bacteroides spp. Bifidobacterium dentium Campylobacter sputorum Cardiobacterium hominis Corynebacterium ulcerans Eggerthella lenta Enterobacter cloacae Escherichia coli Fusobacterium nucleatum Haemophilus spp. Klebsiella pneumoniae Lactobacillus catenaformis Legionella pneumophila Leptotrichia buccalis Micrococcus luteus Moraxella lacunata Moraxella (Branhamella) catarrhalis Us Funghi Aspergillus niger Aspergillus flavus Aspergillus fumigatus Aspergillus terreus Aspergillus versicolor Candida albicans Candida krusei Candida guillermondii nly eO Candida parapsilosis Candida pseudotropicalis Candida tropicalis Cryptococcus neoformans Histoplasma capsulatum Saccharomyces cerevisiae Torulopsis glabrata Trichosporon spp. 70 MONOFLUO™ Pneumocystis carinii IFA Test Kit 32515 rR Fo Dispositivo de Teste de Anticorpos por Imunofluorescência para Detecção e Identificação da Pneumocystis carinii em Amostras do Tracto Respiratório ren efe APLICAÇÃO O Dispositivo de Teste de Anticorpos por Imunofluorescência MONOFLUO™ Pneumocystis destina-se a utilização na detecção de quistos e trofozoites de Pneumocystis carinii em amostras recolhidas no tracto respiratório. ce RESUMO E EXPLICAÇÃO Pneumocystis carinii é um organismo eucariótico unicelular que está presente nos pulmões de muitas espécies de mamíferos, incluindo o homem. O organismo é transmitido pelas vias respiratórias, causando normalmente uma infecção assintomática. A exposição durante a infância pode resultar em casos ligeiros ou subclínicos, mantendo-se o organismo em estado latente ao longo da idade adulta. Em indivíduos com sistemas imunes comprometidos, o organismo torna-se oportunístico, causando pneumonia intersticial difusa.1,2 nly eO Us Os indivíduos de risco para Pneumocystis carinii incluem os bebés prematuros, indivíduos com perturbações de deficiência imune (tais como o síndroma de imunodeficiência adquirida) e doentes submetidos a tratamento com fármacos imunodepressores, tais como corticosteróides. Pneumocystis carinii é o agente de infecção oportunista mais comum nos doentes com SIDA, sendo que quase 80% sofrem esta infecção.3,4,5,6 Os estudos morfológicos do organismo revelaram três formas no ciclo de vida do Pneumocystis carinii: quistos, esporozoites 71 e trofozoites. Os quistos de parede espessa (4-7 µm de diâmetro) contêm normalmente oito esporozoites em forma de vírgula, que depois maturam para trofozoites pelomórficos de maiores dimensões (2-8 µm de diâmetro), antes de enquistarem para repetir o ciclo.1,6 Os quistos, com as suas características morfológicas distintas, estão, na maioria dos casos, associados à presença de Pneumocystis carinii. Fo Um rápido diagnóstico clínico de Pneumocystis carinii revela-se da maior importância, já que os organismos rapidamente infiltram o tecido pulmonar, causando dispneia, febre e tosse.7 Uma detecção precoce pode facilitar a instituição de um tratamento apropriado e assim melhorar as hipóteses de sobrevivência do doente.8,9 ce ren efe rR Presentemente, o diagnóstico é realizado através de técnica radiológica e identificação de quistos e trofozoites de Pneumocystis carinii por coloração histológica de amostras do tracto respiratório. Os métodos de coloração habituais (azul de toluidina O, nitrato de prata de metenamina de Gomori ou Giemsa) revelam paredes quísticas e/ou trofozoites/esporozoites.6,10 Dada a natureza não específica destes corantes, a identificação correcta do organismo pode tornar-se difícil. Uma técnica mais invasiva para recolha de amostras, tal como a lavagem bronco-alveolar revela-se, muitas vezes, necessária para assegurar a presença de Pneumocystis carinii.11 Us nly eO A utilização de um procedimento directo de anticorpos fluorescentes, com amostras de saliva induzida, lavagem brônquica ou lavagem broncoalveolar proporciona um procedimento simples e altamente específico para detecção de Pneumocystis carinii.12,13,14,15 Os anticorpos monoclonais no Dispositivo de Teste de Imunofluorescência MONOFLUO™ Pneumocystis carinii são quimicamente ligados a isotiocianato de fluoresceína (FITC) para produzir um reagente imunofluorescente directo, altamente específico, com um nível reduzido de fluorescência de fundo. Para além de se ligarem a quistos de Pneumocystis carinii, os anticorpos monoclonais também se ligam especificamente a trofozoites, esporozoites de Pneumocystis carinii e à matriz extracelular. O dispositivo de teste é utilizado para a identificação rápida de quistos e trofozoites de Pneumocystis carinii, directamente em amostras de doentes. 72 PRINCÍPIOS DO PROCEDIMENTO O Agente de Coloração MONOFLUO™ Pneumocystis carinii contém anticorpos monoclonais de murino, marcados com isotiocianato de fluoresceína (FITC). Estes anticorpos reagem com todas as formas de Pneumocystis carinii (quistos, esporozoites e trofozoites) e também com a matriz extracelular presente nas amostras infectadas. ren efe rR Fo Preparam-se lâminas para microscopia a partir de amostras clínicas, como se descreve na secção Preparação de Amostras Clínicas Antes da Coloração de Fluorescência. Após a fixação, as lâminas são coradas com o Reagente de Coloração MONOFLUO™ Pneumocystis carinii. O Reagente de Coloração liga-se a quaisquer organismos Pneumocystis carinii presentes na amostra. Uma operação de enxaguamento seguinte permite eliminar o Reagente de Coloração não ligado da amostra. As lâminas são então fixadas com o Meio de Fixação MONOFLUO™ incluído no dispositivo. O Meio de Fixação contém um anti-extintor que prolonga o período de tempo em que as lâminas podem ser examinadas antes de a fluorescência desaparecer. ce Quando observadas ao microscópio de fluorescência, as amostras infectadas são visíveis com fluorescência em verde maçã claro. Os quistos corados são estruturas de grande dimensão, redondas a elípticas, que podem ser vistas individualmente ou em cachos. Os esporozoites e trofozoites também podem sofrer coloração, surgindo sob a forma de estruturas pleomórficas relativamente pequenas, em quarto crescente. Além disso, a matriz extracelular amorfa deverá também apresentar-se com fluorescência intensa. Outros organismos e material celular das amostras respiratórias são contra-corados de vermelho a vermelho alaranjado ou dourado, sem a fluorescência característica dos quistos Pneumocystis carinii. nly eO Us 73 DESCRIÇÃO DO PRODUTO Quadro 1: Materiais Fornecidos Conservar os reagentes a 2-8°C. As lâminas devem ser conservadas a 2-28°C. Conteúdo Preparação R1 • Agente de Coloração Pneumocystis carinii * 1 Frasco conta-gotas (2.2 ml) • Anticorpos monoclonais marcados com FITC (murino) • Contra-corante (Azul de Evans) • Azida de sódio** • Tampão de proteína estabilizada • Tampão de glicerol • Formaldeído*** • Anti-extintor • Lâminas de microscópio de fluorescência Misturar lentamente antes de usar. Fo Componente efe rR R2 • Meio de Fixação 1 Frasco conta-gotas (3.5 ml) R3 • Lâminas de Microscópio de Fluorescência 24 (2 poços cada) Fornecido pronto a utilizar. Limpar com tecido sem fios antes de usar. ren *Volume suficiente para coloração de 24 poços de teste individuais. **Azida de Sódio 0,1% ***Formaldeído 0.8% ce MATERIAL NECESSÁRIO MAS NÃO FORNECIDO • Acetona, Nível de Reagente, (conservar em recipiente devidamente fechado para evitar a absorção de água). Us • Água desionizada ou água da torneira. eO • Discos de coloração de lâminas com suportes tipo “rack”. nly • Câmara de humidificação (tais como placa de Petri coberta contendo uma folha de papel humedecida). • Lamelas de cobertura, 24 X 40 mm, #1. • Pipetas Pasteur. • Centrifugadora ou microcentrifugadora. • Tubos de centrifugação de 15 ml ou tubos de microcentrifugação de 1,5 ml. • Incubadora a 37±1°C. • Cabina de segurança biológica (recomendada). 74 • Óleo de imersão necessário. de qualidade fluorescente, se rR Fo • Microscópio de fluorescência com ampliação de 200250X e 400-630X, equipado com um sistema de filtro para isotiocianato de fluoresceína (FITC). Existe grande variedade de conjuntos de filtros para leitura de FITC, de diferentes fabricantes. Aconselha-se a utilização de comprimentos de onda de excitação de banda larga (420-490 nm) ou banda estreita (470-490 nm), com um espelho dicromático de 515 nm e um filtro de barreira de 515 nm. O comprimento de onda de excitação de banda estreita permite reduzir a fluorescência de fundo. Variações na potência em watts, na intensidade e no alinhamento da lâmpada, bem como diferenças no tipo de iluminação e nos filtros, podem afectar o desempenho do teste. efe • Lâminas de controlo contendo organismos Pneumocystis carinii (ver a secção Preparação das Lâminas de Controlo). ren • Papel absorvente ou sistema de aspiração. ce Para Amostras de Saliva Induzida • Ditiotreitol (DTT): Preparação líquida de 0,1% eO Us • (6.5x10-3 moles/l). Por exemplo, Stat-Pak™ Sputolysin disponível na Caldon Biotech; Seguir as instruções de utilização. • Solução Salina em Tampão de Fosfato (PBS). nly PRECAUÇÕES Utilização exclusiva no diagnóstico in vitro. Apenas para utilização profissional. 1. Este teste deve ser realizado por técnicos com a devida formação no manuseamento de amostras clínicas susceptíveis de conter HIV-1. As lâminas deverão ser examinadas por técnicos com experiência na leitura de ensaios de imunofluorescência. 2. Todas as amostras clínicas devem ser consideradas como material potencialmente infeccioso. 75 3. Os procedimentos que dêem origem à formação de aerossóis deverão ser conduzidos em cabina de segurança biológica. Todos os materiais deverão ser desinfectados após utilização ou antes da sua eliminação. 4. Utilizar uma técnica laboratorial correcta no tratamento de amostras ou de reagentes do Dispositivo de Teste de imunofluorescência MONOFLUO™ Pneumocystis carinii. Não comer, beber ou fumar dentro do laboratório. Não pipetar com a boca. Evitar a contaminação dos reagentes por micróbios ou outras substâncias. rR Fo 5. O Reagente de Coloração contém Azul de Evans, que é um produto irritante. Evitar derramar ou salpicar o Reagente de Coloração sobre a pele ou o vestuário. Quaisquer áreas que entrem em contacto com o Reagente de Coloração deverão ser cuidadosamente irrigadas com água. ce ren efe 6. O Meio de Montagem possui formalina a 2% que contém formaldeído a 0,8%, de acordo com o Programa Nacional de Toxicidade (NTP) dos Estados Unidos pode ser razoavelmente previsto como sendo carcinogénico. No entanto, os dados actualmente existentes não estabelecem, de forma conclusiva, a carcinogenicidade do formaldeído às concentrações usadas neste dispositivo (<1.00%). Evitar derramar ou salpicar o Meio de Fixação sobre a pele ou o vestuário. Quaisquer áreas que entrem em contacto com o Meio de Fixação deverão ser cuidadosamente irrigadas com água. Us eO R: 40-43: Pode causar sensibilização por inalação e contacto com a pele. Possível risco de efeitos irreversíveis. nly S: 24/25-28-36/37/39: Evitar o contacto com a pele e os olhos. Em caso de contacto com a pele, lavar imediatamente com água abundante. Usar vestuário adequado, luvas e protectores para olhos/rosto. 7. O Reagente de Coloração contém azida de sódio. A azida de sódio pode reagir com as canalizações em chumbo ou cobre, formando azidas metálicas que são altamente explosivas. Se for necessário eliminar o Reagente de Coloração pela canalização, irrigar o cano de despejo com água abundante por forma a impedir a formação de azidas. 76 Xn: Nocivo 0,1% NaN3 R: 21/22 Nocivo em contacto com a pele e por ingestão. S: 24/25-28-36/37/39 Evitar o contacto com a pele e os olhos. Após contacto com a pele, lavar imediata e abundantemente com água. Usar vestuário de protecção, luvas e equipamento protector para os olhos/face adequados. 8. Limpar meticulosamente todos os componentes reutilizáveis, no fim de cada utilização. Fo 9. Misturar lentamente o Reagente de Coloração antes de cada teste. efe rR 10.Utilizar uma lâmina separada para cada amostra de doente, por forma a evitar qualquer contaminação cruzada de organismo Pneumocystis carinii. É igualmente recomendável que cada lâmina seja lavada em separado. ren 11.As lâminas deverão ser preparadas por meio de fixação com acetona. Para este teste não são recomendáveis lâminas fixadas com formalina ou com etanol. ce ESTABILIDADE E ACONDICIONAMENTO DO REAGENTE Não utilizar o dispositivo ou qualquer dos componentes após o termo do prazo de validade. Guardar o Reagente de Coloração a 2-8°C, ao abrigo da luz. Us nly eO Guardar os reagentes a 2-8°C. As lâminas deverão ser conservadas a 2-28°C. Quando conservados às temperaturas especificadas, os reagentes abertos ou não abertos mantêm-se estáveis até ao termo do prazo de validade indicado. PROCEDIMENTO DE TESTE PNEUMOCYSTIS CARINII Recolha de Amostras As amostras clínicas devem ser colhidas recentemente, utilizando os métodos habituais para obtenção de saliva induzida, lavagem brônquica ou lavagem broncoalveolar.16,17 A amostra deve ser processada imediatamente. Reservar uma porção da amostra para cultura, se necessário. 77 Preparação das Amostras Clínicas Antes da Coloração por Fluorescéncia Amostras de Saliva Induzida 1a.Colocar 2 a 3 ml de saliva num tubo de centrifugação de 15 ml. Adicionar igual volume de reagente ditiotreitol. Agitar o tubo e incubar durante 5-10 minutos a 37°C ou 15 minutos à temperatura ambiente (RT=15-30°C). – OU – ren efe rR Fo 1b.Se a amostra for demasiado viscosa para ser facilmente transferida para um tubo de centrifugação, adicionar igual volume calculado de reagente ditiotreitol directamente no recipiente de recolha, agitar vigorosamente para misturar e incubar durante 5-10 minutos a 37°C ou 15 minutos à temperatura ambiente (RT=15-30°C). Transferir para um tubo de centrifugação o mais rapidamente possível durante a incubação e agitação, antes de prosseguir. ce 2. Adicionar um volume de aproximadamente 5 a 6 ml de PBS pH 7.2, igual ao da saliva mais DTT combinados, para o tubo, e agitar correctamente. 3. Centrifugar a 1500 x G durante 5 minutos. eO Us 4. Decantar ou aspirar cuidadosamente o sobrenadante, deixando 0,5 ml ou menos da película e sobrenadante no tubo. Se necessário, pode-se repetir os passos 2, 3 e 4 para eliminar quaisquer vestígios de muco. nly 5. Ressuspender cuidadosamente a película. Utilizando um pipetador, aplicar uma gota (aproximadamente 25-50 µl) numa lâmina de microscópio, fornecida juntamente com o dispositivo. Espalhar uniformemente a gota sobre o poço, com o lado de uma ponta de pipeta, tendo o cuidado de não riscar a lâmina. Deixar secar ao ar. Pode utilizar-se um secador de lâminas a 37°C para acelerar a secagem da amostra. 6. Fixar durante aproximadamente 10 minutos em acetona. As lâminas podem ser processadas imediatamente ou congeladas a -20°C por um prazo até um mês, antes de se proceder à coloração. 78 Amostras de Lavagem Brônquica e Lavagem Broncoalveolar Amostras não mucóides, como as lavagens brônquicas ou broncoalveolares, não requerem provavelmente o procedimento mucolítico. Para estas amostras, o protocolo pode começar com a centrifugação, passo 3 em cima, num tubo de centrifugação de 15 ml ou num tubo microfugo de 1,5 ml. rR Fo NOTA: Em alternativa, pode utilizar-se um centrífugo de citospina para preparar as lâminas de amostras de saliva induzida, lavagem brônquica ou BAL 12. Se for seguido o procedimento com citospina, os controlos deverão ser processados da mesma maneira. As lâminas preparadas com um centrífugo de citospina são fixadas durante dez minutos em acetona e coradas como abaixo descrito, na secção Procedimento de Coloração por Fluorescência. ce ren efe PREPARAÇÃO DAS LÂMINAS DE CONTROLO É necessário incluir uma lâmina de controlo positivo de cada vez que o teste é realizado. As amostras de lavagem brônquica e lavagem broncoalveolar são as mais adequadas para utilização como controlo positivo. As amostras seleccionadas deverão ser previamente confirmadas para Pneumocystis carinii por coloração histológica. Siga os procedimentos descritos na secção Preparação das Amostras Clínicas Antes da Coloração por Fluorescência. Após a fixação com acetona, as lâminas podem ser congeladas a -20°C por um período até um mês. Em alternativa, utilize uma amostra reconhecidamente positiva como controlo positivo. Para que o teste seja considerado válido, a lâmina de controlo deverá apresentar-se devidamente corada e ser interpretada como se descreve na secção Avaliação dos Resultados do Teste. nly eO Us PROCEDIMENTO DE COLORAÇÃO POR FLUORESCÊNCIA 1. Se as lâminas tiverem sido congeladas, aguarde até que estabilizem à temperatura ambiente antes de prosseguir com o procedimento de coloração. 2. Coloque a lâmina na câmara de humidificação. 3. Adicione quantidade suficiente de Reagente de Coloração Pneumocystis carinii em cada poço que contenha a amostra 79 (2-3 gotas) para cobrir a amostra, embora mantendo-se dentro dos limites do poço. 4. Incubar durante 30-35 minutos a 37±1°C. Não deixar que o Reagente de Coloração Pneumocystis carinii seque sobre a lâmina durante o procedimento. 5. Retire o excesso de Reagente de Coloração Pneumocystis carinii escorrendo a lâmina sobre papel absorvente limpo ou por aspiração. Fo 6. Proceda à lavagem da lâmina colocando-a num suporte e mergulhando-a em água desionizada ou água da torneira, durante um minuto, fazendo-se acompanhar de uma ligeira agitação intermitente. Retire a água em excesso, escorrendo a lâmina sobre papel absorvente limpo ou por aspiração. rR 7. Seque cuidadosamente a lâmina ao ar ou por meio de um secador de amostras a 37±1°C. ren efe 8. Aplique uma a duas gotas de Meio de Fixação na lâmina e coloque uma lamela de cobertura, tendo o cuidado de evitar a formação de bolhas de ar. ce 9. Examine as lâminas no prazo de 2-3 horas após a coloração. Depois de efectuar a leitura, as lâminas podem ser guardadas, de um dia para o outro, ao abrigo da luz, à temperatura de 2-8°C, ou por um período até 6 meses, ao abrigo da luz, a -20°C ou mais baixo. As lâminas guardadas no frio deverão aguardar até estabilizarem à temperatura ambiente, antes de se proceder à leitura, por forma a impedir que a condensação obscureça a amostra. eO Us nly 10.Para que os resultados negativos sejam válidos, confirme por microscopia de luz se essa amostra está presente na lâmina. ANÁLISE DAS LÂMINAS CORADAS Observe cada poço com uma ampliação de 200X ou mais elevada. Se observar fluorescência, utilize uma ampliação de 400X ou 630X (com óleo de imersão) para confirmar os padrões de coloração característicos, descritos na secção Avaliação dos Resultados do Teste. Confirmar se a amostra está presente em cada lâmina, após completar o ensaio. 80 AVALIAÇÃO DOS RESULTADOS DO TESTE 1. As amostras infectadas com Pneumocystis carinii contêm grandes quistos de forma redonda a elíptica, observados tanto em isolado como em cachos, que surgirão corados de verde maçã claro. Para que a amostra seja considerada positiva deverão ser observados dois ou mais quistos fluorescentes bem definidos. efe rR Fo 2. Os esporozoites e trofozoites também podem ser corados. Apresentam-se sob a forma de pequenas estruturas pleomórficas ou em quarto crescente. Uma matriz extracelular amorfa, de coloração intensa, poderá estar igualmente presente. As amostras contendo apenas material amorfo de coloração intensa ou formas esporozoites e trofozoites características, deverão levar a uma investigação activa para detecção de quistos, antes de se poder traçar um diagnóstico definitivo. Na ausência de quistos, a amostra deverá ser considerada suspeita como positiva a Pneumocystis carinii, e outras amostras deverão ser obtidas por coloração. ce ren 3. Os outros organismos e material celular das amostras respiratórias deverão ser contra-corados de laranja avermelhado ou de dourado. 4. Uma amostra é considerada negativa se não se observar qualquer fluorescência característica, como acima descrito. Us eO 5. Um resultado negativo numa amostra de saliva induzida deverá ser confirmado numa outra amostra recolhida por lavagem brônquica ou lavagem broncoalveolar. nly LIMITAÇÕES DO PROCEDIMENTO Um resultado negativo não exclui a possibilidade de infecção por Pneumocystis carinii no doente. A colheita e a preparação das amostras constituem operações de extrema importância no procedimento de teste. Recolher uma amostra num momento incorrecto no decurso da doença, utilizando um método não apropriado ou um manuseamento incorrecto da amostra, ou ainda a utilização incorrecta dos reagentes fornecidos, pode resultar na incapacidade em detectar Pneumocystis carinii. O diagnóstico deverá ser traçado em conjunto com os sintomas clínicos. 81 Processar apenas uma amostra em cada lâmina. É necessário cuidado no processamento, coloração e lavagem de cada amostra em separado, por forma a impedir qualquer possível transvasamento de organismos Pneumocystis carinii para outras lâminas. O muco em excesso nas amostras pode impedir uma coloração adequada. Certos esfregaços de saliva espessa podem impedir uma coloração adequada. É necessário ter o cuidado de efectuar os esfregaços o mais fino possível. Poderá ocorrer uma captação não específica de Reagente de Coloração Pneumocystis carinii se a amostra não for adequadamente lavada. rR Fo Para que os resultados negativos possam ser considerados válidos, a presença de amostras na lâmina deverá ser confirmada por microscopia de luz. ren efe Se a amostra de lavagem brônquica ou lavagem broncoalveolar for negativa mas o doente continuar a apresentar sintomas associados a doença respiratória, dever-se-á suspeitar de outros agentes etiológicos e encetar então os procedimentos de diagnóstico apropriados (incluindo a cultura). ce CARACTERÍSTICAS DE DESEMPENHO Três investigadores participaram num ensaio clínico para avaliar o teste de imunofluorescência MONOFLUO™ Pneumocystis carinii. Amostras clínicas foram recolhidas de doentes suspeitos de apresentarem pneumonia Pneumocystis carinii. Uma amostra de saliva induzida foi recolhida de cada doente e submetida a teste, em paralelo com o teste MONOFLUO™ (MF) e por coloração histológica (método de referência). Utilizaram-se duas colorações histológicas: uma coloração Wright-Giemsa [Diff-Quik™ (DQ)] e azul de toluidina O (TBO). nly eO Us Se a saliva induzida era positiva com o método de referência, o resultado era considerado indicativo de infecção com P. carinii. Se o resultado com o método de referência era negativo sobre a amostra de saliva induzida, recolhia-se uma amostra de lavagem broncoalveolar (BAL) para que fosse testada. Se a BAL fosse positiva, o doente era positivo para P. carinii. Se a BAL fosse negativa, o doente era considerado negativo para P. carinii. Um total de 100 doentes foram incluídos na análise. Os resultados obtidos são apresentados no Quadro 2. 82 Quadro 2: Resultados dos Doentes Locais 1 e 2 Amostra Doentes positivos para P.carinii • por Saliva Induzida • por BAL Local 3 DQ MF TBO MF 62 63 14 14 53 9 53 10 8 6 14 6** **Estes seis resultados foram positivos para saliva induzida com o teste MONOFLUO™ e foram igualmente positivos para BAL. As amostras por BAL foram obtidas nos seis doentes porque o resultado TBO na saliva foi negativo. rR Fo O número de doentes classificados como positivos e negativos com o Dispositivo de Teste de Imunofluorescência MONOFLUO™ Pneumocystis carinii, em comparação com o teste de referência, são apresentados no Quadro 3. ren efe Quadro 3: Comparação do Resultado obtido Utilizando Coloração Histológica com o Resultado Obtido com o Teste de Imunofluorescência MONOFLUO™ (Inclui Saliva Induzida e BAL) Coloração Histológica + – + 76 1 – 0 ce Monofluo™ 23 Us nly eO Dos 100 doentes testados, 76 eram positivos para P. carinii e 24 eram negativos para P. carinii, tal como determinado por coloração histológica. O teste MONOFLUO™ identificou correctamente todos os 76 doentes positivos e foi negativo em 23 doentes, que eram negativos para P. carinii. Uma amostra de saliva induzida foi negativa tanto para o teste MONOFLUO™ como para o teste de referência, mas a BAL deste doente foi negativa tanto pelo teste de referência como pelo teste MONOFLUO™. Com base nestes dados clínicos, as características de desempenho do Dispositivo de Teste de Imunofluorescência MONOFLUO™ Pneumocystis carinii são as seguintes: Sensibilidade = 100% Especificidade = 95.8% 83 REACTIVIDADE CRUZADA As seguintes culturas de bactérias e fungos, recolhidas de isolados de cultura e de amostras, foram testadas quanto à reactividade cruzada, com o Dispositivo de Teste de Imunofluorescência MONOFLUO™ Pneumocystis carinii , e foram consideradas como sendo não reactivas: ce Candida parapsilosis Candida pseudotropicalis Candida tropicalis Cryptococcus neoformans Histoplasma capsulatum Saccharomyces cerevisiae Torulopsis glabrata Trichosporon spp. nly eO Us Fungos Aspergillus niger Aspergillus flavus Aspergillus fumigatus Aspergillus terreus Aspergillus versicolor Candida albicans Candida krusei Candida guillermondii Moraxella (Branhamella) catarrhalis Mycobacterium tuberculosis Mycobacterium kansasii Mycobacterium avium-intracellulare Neisseria spp. Nocardia asteroides Pepto streptococcus Proteus mirabilis Pseudomonas spp. Rothia dentocariosa Selenomonas sputigena Staphylococcus aureus Estafilococos spp. Estreptococos spp. Streptococcus pneumoniae Estreptococos, Grupos A,B,C,F,G Treponema denticola Veillonella parvula ren efe rR Fo Bactérias Acinetobacter calcoaceticus Actinomyces israelii Bacteroides spp. Bifidobacterium dentium Campylobacter sputorum Cardiobacterium hominis Corynebacterium ulcerans Eggerthella lenta Enterobacter cloacae Escherichia coli Fusobacterium nucleatum Haemophilus spp. Klebsiella pneumoniae Lactobacillus catenaformis Legionella pneumophila Leptotrichia buccalis Micrococcus luteus Moraxella lacunata 84 MONOFLUO™ Pneumocystis carinii IFA-testsæt 32515 Immunfluorescerende antistoftestsæt til konstatering og identifikation af Pneumocystis carinii i prøver fra åndedrætsorganerne Fo ren efe rR FORMÅL MONOFLUO™ Pneumocystis Immunofluorescent Antibody Test Kit skal bruges til konstatering af Pneumocystis cariniicyster og -tropozoider i prøver, der er taget fra åndedrætsorganerne. ce OVERSIGT OG FORKLARING Pneumocystis carinii er en encellet, eukaryotisk organisme, der findes i lungerne hos mange pattedyr, herunder mennesker. Organismen spredes gennem luften og fremkalder normalt en asymptomatisk infektion. Eksponering i barndommen kan resultere i milde eller subkliniske tilfælde, hvor organismen er latent hos den voksne. Hos personer med svækkede immunsystemer, bliver organismen opportunistisk og fremkalder diffus, interstitial lungebetændelse.1,2 eO Us nly Personer med risiko for Pneumocystis carinii omfatter for tidligt fødte børn, personer med svækket immunsystem (f.eks. AIDS) og personer, der får immunosuppressiv medicin som f.eks. kortikoider. Pneumocystis carinii er det mest almindelige opportunistiske, inficerende stof hos AIDS-patienter, hvor næsten 80 % lider af denne type infektion.3,4,5,6 Morfologiske undersøgelser af organismen har afsløret tre former for livscyklusser hos Pneumocystis carinii: cyster, sporozoider og trophozoider. De tykvæggede cyster (4-7 µm i diameter) indeholder normalt otte kommaformede sporozoider, som derefter modnes til større, pleomorfiske trophozoider (2 – 8 µm i diameter), før de indkapsler sig og cyklussen gentages.1,6 Cys85 terne med deres markante morfologiske egenskaber er oftest forbundet med forekomsten af Pneumocystis carinii. En hurtig klinisk diagnose af Pneumocystis carinii er af største vigtighed, eftersom organismerne hurtigt infiltrerer lungevævet og fremkalder åndenød, feber og hoste.7 En tidlig konstatering kan lette igangsættelsen af den rette behandling og øge chancerne for patientens overlevelse.8,9 efe rR Fo I øjeblikket stilles diagnosen med en radiologisk teknik og identifikation af Pneumocystis carinii-cyster og -trophozoider ved hjælp af histologisk farvning af prøver fra åndedrætsorganerne. Almindelige farvningsmetoder (toluidinblåt O, Gomoris methenaminsølvnitrat eller Giemsa) afslører cystevægge og/eller trophozoider/sporozoider.6,10 På grund af disse farvningernes uspecifikke natur er det svært at opnå en korrekt identifikation af organismen. En mere invasiv teknik til prøvetagning som f.eks. bronchoalveolær udskylning er ofte påkrævet for at påvise forekomsten af Pneumocystis carinii med sikkerhed.11 ce ren Brugen af en direkte, fluorescerende antistofprocedure med prøver ved hjælp af induceret spyt, bronchial vask eller bronchoalveolar udskylning har vist sig at være en simpel og meget specifik procedure til konstatering af Pneumocystis carinii.12,13,14,15 I MONOFLUO™ Pneumocystis carinii Immunofluorescence Test Kit oprettes der en kemisk forbindelse mellem de monoklonale antistoffer og fluorescein isothiocyanat (FITC) for at frembringe en meget specifik, direkte immunofluorescerende reagens med lav baggrundsfluorescens. Foruden at binde sig til Pneumocystis carinii-cyster binder de monoklonale antistoffer sig også specifik til Pneumocystis carinii-trophozoider, sporozoider og den ekstracellulære matrix. Testsættet bruge til hurtig og direkte identifikation af Pneumocystis carinii-cyster og -trophozoider i patientprøver. nly eO Us PRINCIPPER FOR PROCEDUREN MONOFLUO™ Pneumocystis carinii-farvningsreagens indeholder murine, monoklonale antistoffer med fluorescein isothiocyanat (FITC). Disse antistoffer reagerer med alle Pneumocystis carinii-former (cyster, sporozoider og trophozoider) og med den ekstracellulære matrix, der findes i de inficerede prøver. Der forberedes plader til mikroskopi af kliniske prøver som beskrevet i afsnittet Forberedelse af kliniske prøver før fluore86 scensfarvning. Efter fikseringen farves pladerne med MONOFLUO™ Pneumocystis carinii-farvningsreagens. Farvningsreagensen binder sig til enhver Pneumocystis carinii-organisme i prøven. En efterfølgende skylning fjerne ubundet farvningsreagens fra prøven. Pladerne monteres derefter med det MONOFLUO™-monteringsmedium, som følger med sættet. Monteringsmediet indeholder en anti-quencher, der øger det tidsrum, hvor pladerne kan undersøges, før fluorescensen svinder. efe rR Fo Når de inficerede prøver ses i et fluorescensmikroscop, fremstår de som lyst æblegrønne. Farvede cyster vises som store, runde eller elliptiske strukturer, der både er placeret i klynger og enkeltvis. Sporozoider og trophozoider kan også farves og fremstår som forholdsvis små, halvmåneformede eller pleomorfiske strukturer. Derudover skal den amorfe, ekstracellulære matrix også have en svagt fluorescerende lys. Andre organismer og andet cellulært materiale fra prøver fra åndedrætsorganerne får baggrundsfarven rød, orangerød eller guld uden Pneumocystis carinii-cysternes karakteristiske fluorescens. ren PRODUKTBESKRIVELSE Tabel 1: Medfølgende materialer ce Opbevar reagenser ved 2-8°C. Pladerne skal gemmes ved 2-28°C. Indhold R1 • Pneumocystis cariniifarvningsreagens* 1 dråbeflaske (2,2 ml) • FITC-mærkede, monoklonale antistoffer (murine) • Baggrundsfarve (Evans Blue) • Natriumazid** • Proteinstabiliseret buffer • Bufret glycerol • Formaldehyd*** • Anti-quencher • Plader til fluorescensmikroskopi nly R3 • Plader til fluorescensmikroskopi 24 (2 brønde hver) Bland forsigtigt før brug. eO R2 • Monteringsmedium 1 dråbeflaske (3,5 ml) Forberedelse Us Komponent Klar til brug ved levering. Tør af med en fnugfri serviet før brug. *Tilstrækkelig mængde til farvning af 24 særskilte testbrønde. **0,001% natriumazid. ***< 0,04% formaldehyd. 87 KRÆVEDE MATERIALER, DER IKKE MEDFØLGER • Acetone, reagensgrad (opbevar i en tæt tillukket beholder for at forhindre optagelse af vand). • Deioniseret vand eller almindeligt vand fra vandhanen. • Stænkbakker med stativer til prøveplader. • Fugtigt kammer (f.eks. en tildækket Petri-plade, der indeholder en fugtet papirserviet). • Dækstrimler, 24 X 40 mm, #1. • Pasteur-pipetter. • Centrifuge eller mikrofuge. Fo • 15 ml centrifugerør eller 1,5 ml mikrofugerør. rR • 37±1°C inkubator. • Biologisk sikret kabinet (anbefales). efe • Immersionsolie i fluorescenskvalitet, efter behov. ce ren • Fluorescensmikroskop med 200-250X og 400-630X forstørrelse, udstyret med et filtersystem til fluorescein isothiocyanat (FITC). De forskellige producenter udbyder en bred vifte af filtersæt til aflæsning af FITC. Det tilrådes at benytte spændingsbølgelængder for brede bånd (420490 nm) eller smalle bånd (470-490 nm) med et 515 nm dichromatisk spejl og et 515 nm spærrefilter. Spændingsbølgelængden for det smalle bånd mindsker baggrundsfluorescensen. Variationer i spændingen, intensiteten og justeringen af pæren og forskelle i belysningstypen og filtrene kan påvirke testens ydeevnen. nly eO Us • Kontrolplader, der indeholder Pneumocystis carinii-organismer (se afsnittet Forberedelse af kontrolplader). • Papirservietter eller opsugningssystem. Til inducerede spytprøver • Dithiothreitol (DTT): En væskeforberedelse af 0,1%. • (6,5x10-3 pletter/l). F.eks. Stat-Pak™ Sputolysin, der fås fra Caldon Biotech. Benyttes som anvist. • Fosfatbufret saltvand (PBS). 88 FORHOLDSREGLER Til in vitro-diagnosticering. Kun til professionel brug. 1. Denne test må kun udføres af personale, der er korrekt uddannet i håndtering af kliniske prøver, som indeholder HIV-1. Pladerne skal undersøges af personale, der har erfaring i aflæsning af immunfluorescens-analyser. 2. Håndter alle kliniske prøver som potentielt smittefarligt materiale. Fo 3. Procedurer, der frembringer aerosoler, skal udføres i en biologisk sikret kammer. Alle materialer skal desinficeres efter brug eller før bortskaffelse. ren efe rR 4. Benyt god laboratoriepraksis ved håndtering af prøver eller reagenserne i MONOFLUO™ Pneumocystis carinii Immunofluorescence Test Kit. Undgå at spise, drikke eller ryge i laboratoriet. Undgå at pipettere med munden. Undgå at kontaminere reagenserne med mikrober eller andre stoffer. ce 5. Farvningsreagensen indeholder Evan's Blue, der fremkalder irritation. Undgå at spilde eller stænke farvningsreagensen på huden og tøjet. Skyl alle områder, der kan have været i kontakt med farvningsreagensen, grundigt med vand. nly eO Us 6. Monteringsmediet har 2% formalin, der indeholder 0,8% formaldehyd, som med en vis sandsynlighed kan forventes at være carcinogent ifølge det amerikanske NTP-program (United States National Toxicity Program. Eksisterende data giver dog ingen endelige beviser for formaldehydens carcigonicitet ved de koncentrationer, der anvendes i dette sæt (<1,00%). Undgå at spilde eller stænke monteringsmediet på huden og tøjet. Skyl alle områder, der kan have været i kontakt med monteringsmediet, grundigt med vand. R: 40-43: Kan fremkalde irritation ved indånding og hudkontakt. Mulig risiko for uoprettelige skader. S: 24/25-28-36/37/39: Undgå kontakt med huden og øjnene. Efter hudkontakt afvaskes stoffet straks med rigeligt vand. Benyt egnet beskyttelsestøj, handsker og briller/ maske. 89 7. Farvningsreagensen indeholder natriumazid. Natriumazid kan reagere med bly- og kobberrør og dermed danne højeksplosive metalazider. Hvis farvningsreagensen hældes i afløbet, skal du skylle det efter med store mængder vand for at forhindre dannelse af azider. rR Fo Xn: Sundhedsskadelig 0.1% NaN3 R: 21/22 Farlig ved hudkontakt og ved indtagelse. S: 24/25-28-36/37/39 Undgå kontakt med huden og øjnene. Kommer stof på huden vaskes straks med store mængder vand. Brug særligt arbejdstøj, egnede beskyttelseshandsker og -briller/ansigtsskærm. 8. Rengør alle elementer, som kan genbruges, fra gang til gang. 9. Bland farvningsreagensen forsigtigt før hver test. ren efe 10.Brug en særskilt plade til hver patientprøve for at forhindre enhver krydskontamination af Pneumocystis carinii-organismerne. Det anbefales også, at hver plade vaskes særskilt. ce 11.Pladerne skal forberede ved hjælp af acetonefiksering. Formalinfikserede plader eller ethanolfikserede plader anbefales ikke til denne test. eO Us REAGENSERS HOLDBARHED OG OPBEVARING Undgå at bruge sættet eller nogen komponenter efter udløbsdatoen. Opbevar farvningsreagensen på et mørkt sted ved 2-8°C. nly Opbevar reagenser ved 2-8°C. Pladerne skal gemmes ved 2-28°C. Hvis de åbne eller ikke-åbne reagenser opbevares ved de angivne temperaturer, er de holdbare inden for den påtrykte periode. PROCEDURE FOR PNEUMOCYSTIS CARINII-TEST Prøvetagning Kliniske prøver skal være friske og tages ved hjælp af standardmetoder til indsamling af induceret spyt eller udførelse af bronchial vask eller bronchoalveolær udskylning.16,17 Prøven skal behandles straks. Gem en del af prøven til dyrkning af kultur, hvis der er behov for det. 90 Forberedelse af Kliniske Prøver før FluorescenSfarvning Prøver med induceret spyt 1a.Placer 2 – 3 ml spyt i et 15 ml centrifugerør. Tilsæt en tilsvarende mængde dithiothreitolreagens. Bland prøven i røret med en Vortex-mixer, og inkuber den i 5 – 10 minutter ved 37°C eller 15 minutter ved stuetemperatur (ST = 15 – 30°C). – ELLER – efe rR Fo 1b.Hvis prøven er for tyktflydende til at kunne overføres til et centrifugerør uden besvær, skal du estimere og tilsætte en tilsvarende mængde dithiothreitolreagens direkte til indsamlingskarret, ryste kraftigt for at blande og inkubere i 5-10 minutter ved 37°C eller 15 minutter ved stuetemperatur (ST = 15 – 30°C). Overfør til et centrifugerør så hurtigt som muligt under inkubationen, og bland i en Vortex-mixer, før du fortsætter. ren 2. Tilsæt en mængde på ca. 5 – 6 ml PBS med en pH på 7,2, svarende til surhedsgraden for spyt og DTT tilsammen, til røret. Bland prøven grundigt i Vortex-mixeren. ce 3. Centrifuger ved 1500 x G i 5 minutter. eO Us 4. Dekanter eller luft supernatanten omhyggeligt, indtil der er maksimalt 0,5 ml koncentrat og supernatant i røret. Trin 2, 3 og 4 skal om nødvendigt gentages for at fjerne alle spor af slim. nly 5. Genopslæm koncentratet grundigt. Brug en pipette til at tilsætte en dråbe (ca. 25 – 50 µl) på en af de mikroskopplader, der følger med sættet. Spred dråben jævnt ud over brønden med siden af pipettespidsen uden at at ridse pladen. Lad pladen lufttørre. En pladeopvarmer ved 37°C kan bruges til at fremskynde tørringen af prøven. 6. Fikser i ca. 10 minutter i acetone. Pladerne kan behandles straks eller fryses ned ved -20°C i op til en måned, før farvningen udføres. 91 Prøver fra bronchial vask og bronchoalveolære udskylninger Ikke-mucoide prøver som f.eks. bronchiale vaske eller bronchoalveolære udskylninger kræver sandsynligvis ikke den mucolytiske procedure. Til disse prøver kan protokollen begynde med centrifugering, trin 3 ovenfor, i et 15 ml centrifugerør eller 1,5 ml mikrofugerør. rR Fo BEMÆRK! Der kan også anvendes en cytospincentrifuge kan bruges til at forberede plader fra induceret spyt, bronchial vask eller BAL-prøver.12 Ved brug af cytospinproceduren skal kontrolprøverne behandles på samme måde. De plader, der er forberedt med en cytospincentrifuge, skal fikseres i ti minutter i acetone og farves som beskrevet nedenfor i afsnittet Procedure for fluorescensfarvning. ce ren efe FORBEREDELSE AF KONTROLPLADER Hver gang testen udføres, skal der indgå en positiv kontrolplade. Prøver fra bronchial vask og bronchoalveolær udskylning er de mest egnede som positive kontrolprøver. Udvælg de prøver, som tidligere er blevet konstateret positive for Pneumocystis carinii ved histologisk farvning. Følg de procedurer, der er skitseret i afsnittet Forberedelse af kliniske prøver før fluorescensfarvníng. Efter acetonefikseringen kan du nedfryse pladerne ved -20°C i op til en måned. Du kan også bruge en konstateret positiv prøve som positiv kontrolprøve. Testen kan kun betragtes som gyldig, hvis kontrolplader opnår den rette farvning og kan fortolkes som beskrevet i afsnittet Evaluering af testresultater. eO Us PROCEDURE FOR FLUORESCENSFARVNING nly 1. Hvis pladerne har været nedfrosset, skal du lade dem få stuetemperatur, før farvningsproceduren fortsættes. 2. Placer pladen i et fugtigt kammer. 3. Tilsæt en tilstrækkelig mængde farvningsreagens for Pneumocystis carinii til hver brønd med prøvemateriale (2-3 dråber), så reagensen dækker prøven, men forbliver inden for kanten af brønden. 4. Inkuber i 30 – 35 minutter ved 37±1°C. Undgå, at farvningsreagensen for Pneumocystis carinii tørrer på pladen under proceduren. 92 5. Fjern overskydende farvningsreagens for Pneumocystis carinii ved at tømme pladen over på en ren papirserviet eller ved opsugning. 6. Vask pladen ved at placere den i et stativ og nedsænke den i deioniseret vand eller almindeligt vand fra hanen i et minut under forsigtig omrystning med jævne mellemrum. Fjern overskydende vand ved at tømme pladen på en ren papirserviet eller ved opsugning. 7. Tør pladen grundigt ved lufttørring eller med en pladeopvarmer ved 37±1°C. Fo 8. Tilsæt 1 – 2 dråber monteringsmedium til pladen. Anbring en dækstrimmel over pladen, idet du sørger for, at der ikke dannes luftbobler. ren efe rR 9. Undersøg pladerne inden for 2 – 3 timers farvning. Efter aflæsningen kan pladerne opbevares mørkt ved 2 – 8°C eller i op til seks måneder i mørke ved -20°C eller lavere temperaturer. Plader, der nedfryses, skal nå stuetemperatur, før aflæsningen udføres. Denne procedure skal forhindre, at kondensdannelse forvrænger prøvens aflæsning. ce 10.Et negativt resultat betragtes som gyldigt, hvis du kan bekræfte prøvematerialets forekomst på pladen ved hjælp af lysmikroskopi. nly eO Us UNDERSØGELSE AF FARVEDE PLADER Scan hver brønd ved en forstørrelse på 200X eller mere. Hvis der observeres fluorescens, skal du bruge en forstørrelse på 400X eller 630X (med immersionsolie) til at bekræfte de karakteristiske farvningsmønstre, der er beskrevet i afsnittet Evaluering af testresultater. Kontroller, at der findes prøvemateriale på hver enkelt plade, når analysen er fuldført. EVALUERING AF TESTRESULTATER 1. Prøver, der er inficeret med Pneumocystis carinii, indeholder store runde eller elliptiske cyster, der kan være placeret både i klynger eller enkeltvis og har en æblegrøn farve. Der skal kunne observeres to eller flere veldefinerede, fluorescerende cyster, for at prøven kan betragtes som positiv. 2. Sporozoider trophozoider kan også være farvede. De vises som små halvmåneformede eller pleomorfiske strukturer. Der 93 kan også forekomme en klar farvning af den amorfe, ekstracellulære matrix. Prøver, der kun indeholder klart farvet, amorft materiale eller typiske sporozoide og trophozoide former, kræver en aktiv søgning efter cyster, før der kan stilles en definitiv diagnose. Hvis der ingen cyster kan påvises, mistænkes prøven som værende positiv for Pneumocystis carinii, og der skal tages endnu en prøve til test ved hjælp af farvning. 3. Andre organismer og andet cellemateriale fra prøver fra åndedrætsorganerne skal antage baggrundsfarverne rød, orangerød eller guld. Fo 4. En prøve betragtes som negativ, hvis der ikke kan påvises den karakteristiske fluorescens, der er beskrevet ovenfor. efe rR 5. Et negativt resultat på en induceret spytprøve, skal bekræftes på en efterfølgende prøve, der er indsamlet ved hjælp af bronchial vask eller bronchoalveolær udskylning. ce ren BEGRÆNSNINGER FOR PROCEDUREN Et negativt resultat udelukker ikke muligheden af en Pneumocystis carinii-infektion hos patienten. Prøvetagningen og forberedelsen er afgørende dele af testproceduren. Hvis prøven indsamles på et uegnet tidspunkt i sygdomsforløbet, ved hjælp af en uegnet metode eller med en forkert håndtering af prøven, eller hvis anvendelsen af reagenserne er ukorrekt, kan der opstå fejl i konstateringen af Pneumocystis carinii. Diagnosen skal stilles i sammenhæng med de kliniske symptomer. eO Us nly Der må kun køres en enkelt prøve på hver plade.Vær s Vær omhyggelig med at behandle, fiksere, farve og vaske prøverne hver for sig for at forhindre eventuel overførsel af Pneumocystis carinii-organismer fra en plade til en anden. Overskydende slim i prøver kan forhindre en tilstrækkelig farvning. Et tykt lag spyt kan forhindre en korrekt farvning. Vær omhyggelig med at påføre en lag, der er så tyndt som muligt. Uspecifik indkapsling af Pneumocystis carinii-farvningsreagensen kan forekomme, hvis prøven ikke er blevet vasket korrekt. Negative resultater må kun betragtes som gyldige, når du har bekræftet prøven på pladen ved hjælp af lysmikroskopi. 94 Hvis prøven fra den bronchiale vask eller bronchoalveolære udskylning er negativ, men patienten fortsat viser symptomer på en luftvejslidelse, skal du tage andre etiologiske stoffer i betragtning og benytte de tilsvarende diagnostiske procedurer (herunder kulturer). rR Fo FUNKTIONSEGENSKABER Tre forskere har deltaget i en klinisk undersøgelse for at evaluere MONOFLUO™ Pneumocystis carinii-immunofluorescenstesten. Der blev indsamlet kliniske prøver fra patienter, der var mistænkt for at have Pneumocystis carinii-lungebetændelse. Der blev indsamlet en induceret spytprøve fra hver patient, som blev testet parallelt med MONOFLUO™ (MF)-testen og ved histologsik farvning (referencemetode). To der blev anvendt to histologiske farvninger: en Wright-Giemsa-farvning [Diff-Quik™ (DQ)] og toluidinblåt O (TBO). ce ren efe Hvis den inducerede spytprøve viste sig positiv med referencemetoden, blev resultatet betragtet som indikativt for infektion med P. carinii. Hvis resultatet med referencemetoden var negativt for den inducerede spytprøve, blev der taget en prøve ved bronchoalveolær udskyldning (BAL), og denne blev testet. Hvis BAL-testen gav en positivt resultat, var patienten positiv for P. carinii. Hvis BAL-testen var negativ, blev patienten betragtet som negativ for P. carinii. Der indgik 100 patienter i alt i analysen. De opnåede resultater er vist i Tabel 2. eO Us Tabel 2: Resultater af patientprøver Sted 1&2 DQ Prøvemateriale nly Patienter, der er positive for P.carinii • ved induceret spyt • ved BA 62 53 9 Sted 3 MF TBO MF 63 53 10 14 8 6 14 14 6** **Disse seks var positive for en induceret spytprøve med MONOFLUO™-testen og positive for BAL-prøven. Der blev indsamlet BAL-prøver fra seks patienter, eftersom TBOresultaterne for spytprøver viste sig negative. I tabel 3 præsenteres antallet af patienter, der blev klassificeret som positive og negative med MONOFLUO™ Pneumocystis carinii Immunofluorescence Test Kit til sammenligning med referencetesten. 95 Tabel 3: Sammenligning af resultater, der er opnået ved hjælp af histologisk farvning, og resultater ved hjælp af MONOFLUO™immunfluorescenstesten (inkluderer både spyt- og BAL-prøver) Histologisk farvning Monofluo™ + – + 76 1 – 0 23 efe rR Fo Ud af de 100 testede patienter, viste 76 sig positive for P. carinii og 24 negative for P. carinii ifølge den histologiske farvningsmetode. MONOFLUO™-testen identificerede alle 76 positive patienter korrekt og gav negative resultater for P.carinii for 23 patienter. En enkelt induceret spytprøve viste sig negativ med både MONOFLUO™-testen og referencetesten, men BALprøven fra denne patient var negativ ifølge referencetesten og positiv ifølge MONOFLUO™-testen. ce ren Med udgangspunkt i de kliniske data var ydeevnen for MONOFLUO™ Pneumocystis carinii Immunofluorescence Test Kit følgende: Sensitivitet = 100 % Specificitet = 95,8 % Us Bakterier Acinetobacter calcoaceticus Actinomyces israelii Bacteroides spp. Bifidobacterium dentium Campylobacter sputorum Cardiobacterium hominis Corynebacterium ulcerans Eggerthella lenta Enterobacter cloacae Escherichia coli Fusobacterium nucleatum nly eO KRYDSREAKTIVITET Følgende bakterielle og fungale kulturer fra kulturisolater og fra prøver blev testet for krydsreaktivitet ved hjælp af MONOFLUO™ Pneumocystis carinii Immunofluorescence Test Kit og blev ikke fundet krydsreaktive: Moraxella (Branhamella) catarrhalis Mycobacterium tuberculosis Mycobacterium kansasii Mycobacterium avium-intracellulare Neisseria spp. Nocardia asteroides Pepto streptococcus Proteus mirabilis Pseudomonas spp. Rothia dentocariosa Selenomonas sputigena 96 Staphylococcus aureus Staphylococcus spp. Streptococcus spp. Streptococcus pneumoniae Streptococcus, Gruppe A,B,C,F,G Treponema denticola Veillonella parvula Svamp Aspergillus niger Aspergillus flavus Aspergillus fumigatus Aspergillus terreus Aspergillus versicolor Candida albicans Candida krusei Candida guillermondii Candida parapsilosis Candida pseudotropicalis Candida tropicalis Cryptococcus neoformans Histoplasma capsulatum Saccharomyces cerevisiae Torulopsis glabrata Trichosporon spp. ce ren efe rR Fo Bakterier Haemophilus spp. Klebsiella pneumoniae Lactobacillus catenaformis Legionella pneumophila Leptotrichia buccalis Micrococcus luteus Moraxella lacunata nly eO Us 97 MONOFLUO™ Pneumocystis carinii IFA testkit 32515 Immunofluorescerande antikroppstestkit för detektion och identifiering av Pneumocystis carinii i luftvägsprover. efe rR Fo ANVÄNDNINGSOMRÅDE MONOFLUO™ Pneumocystis carinii IFA testkit ska användas för detektion av Pneumocystis carinii-cystor och -trofozoiter i prover från luftvägarna. ce ren ÖVERSIKT Pneumocystis carinii är en encellig, eukaryot organism som finns i lungorna hos många däggdjur, inklusive människan. Organismen sprids genom luften och orsakar vanligtvis asymptomatisk infektion. Exponering under barndomen kan ge milda eller subkliniska fall där organismen ligger latent ända upp i vuxen ålder. Hos personer med nedsatt immunförsvar blir organismen opportunistisk och orsakar diffus, interstitiell pneumoni.1,2 eO Us nly Individer som riskerar att få Pneumocystis carinii inkluderar prematura barn, personer med immundefekter (som AIDS), och de som får immunsuppressiv medicin, t.ex. kortikosteroider. Pneumocystis carinii är det vanligaste opportunistiska smittämnet hos AIDS-patienter, av vilka nästan 80 % har infektionen.3,4,5,6 Morfologiska studier av organismen har påvisat tre former i livscykeln för Pneumocystis carinii: cystor, sporozoiter och trofozoiter. De tjockväggiga cystorna (4-7 µm i diameter) innehåller vanligtvis åtta komma-formade sporozoiter, som sedan mognar till större,pleomorfa trofozoiter (2-8 µm i diameter) innan de kapslas in och upprepar cykeln.1,6 Cystorna, med sina distinkt morfologiska egenskaper, associeras vanligtvis med förekomsten av Pneumocystis carinii. 98 Snabb klinisk diagnos av Pneumocystis carinii är livsviktig eftersom organismerna snabbt infiltrerar lungvävnaden och orsakar dyspné, feber och hosta.7 Tidig upptäckt kan påskynda relevant behandling och öka chansen för patientens överlevnad.8,9 Fo Diagnos görs numera med radiologisk teknik och identifiering av Pneumocystis carinii-cystor och trofozoiter utföres med histologisk färgning av luftvägsprover. Vanliga färgningsmetoder (toluidinblått O, Gomori’s metenamin silvernitrat eller Giemsa) avslöjar cystväggar och/eller trofozoiter/sporozoiter.6,10 Då dessa färgningar är ospecifika, kan det vara svårt att göra en riktig identifiering av organismen. En mer invasiv teknik för provinsamling, såsom bronkoalveolär lavage krävs ofta för att säkra förekomsten av Pneumocystis carinii.11 ce ren efe rR Användning av ett direkt, fluorescens-antikroppsförfarande med inducerat sputumprov, bronksköljvätska eller bronkoalveolära lavageprover erbjuder en enkel, mycket specifik metod för detektion av Pneumocystis carinii.12,13,14,15 De monoklonala antikropparna i MONOFLUO™ Pneumocystis carinii immunofluorescens-testkit är kemiskt kopplade till fluorescein-isotiocyanat (FITC). Detta ger ett mycket specifikt, direkt, immunofluorescerande reagens med en låg nivå av bakgrundsfluorescens. Förutom att binda till Pneumocystis carinii-cystor, binds de monoklonala antikropparna också specifikt till Pneumocystis carinii trofozoiter, sporozoiter och extracellulära matrix. Testkitet används för snabb identifiering av Pneumocystis carinii-cystor och -trofozoiter direkt i patientprover. eO Us nly TESTPRINCIP MONOFLUO™ Pneumocystis carinii färgningsreagens innehåller murin monoklonal antikropp märkt med fluorescein-isotiocyanat (FITC). Antikroppen reagerar med alla former av Pneumocystis carinii (cystor, sporozoiter och trofozoiter) och även med extracellulär matrix som finns i infekterade prover. Objektglas bereds för mikroskopi från kliniska prover enligt beskrivningen i avsnittet: Beredning av kliniska prover före fluorescensfärgning. Efter fixering färgas objektglasen med färgningsreagens för MONOFLUO™ Pneumocystis carinii. Färgningsreagensen binds till varje Pneumocystis carinii-organism som finns i provet. Efterföljande sköljning tar bort obundet reagens. Objektglasen monteras sedan med MONOFLUO™99 monteringsmedium som bifogas i kitet. Monteringsmediet innehåller en ”anti quencher” - som förlänger den tid under vilken objektglasen kan undersökas innan fluorescensen mattas av. Vid betraktande i fluorescensmikroskop lyser infekterade prover ljust äppelgröna. Färgade cystor ses som stora, runda till ovala strukturer som förekommer både enskilt och i kluster. Sporozoiter och trofozoiter kan också färgas, och syns som relativt små, halvmåneformade eller pleomorfa strukturer. Dessutom bör också den amorfa, extracellulära matrixen lysa starkt. Andra organismer och cellulärt material från luftvägsprover är motfärgade i rött till orange-rött eller guldgult utan den karaktäristiska fluorescensen hos Pneumocystis carinii-cystor. Fo PRODUKTBESKRIVNING Innehåll Beredning Blanda försiktigt före bruk • FITC-märkta monoklonala antikroppar (murina) • Motfärgning (Evans Blue) • Natriumazid** • Proteinstabiliserad buffert R2 • • Buffrad glycerol Monteringsmedium • Formaldehyd*** 1 droppflaska (3,5 mL) • Anti-quencher R3 • Objektglas för • Objektglas för fluorescensmikroskopi fluorescens24 (två brunnar vardera) mikroskopi ce ren R1 • Pneumocystis carinii färgningsreagens* 1 droppflaska (2,2 mL) efe Komponent rR Tabell 1: Ingående material Förvara reagens vid 2-8 °C. Objektglas bör förvaras vid 2-28 °C. eO Us Klar att användas nly Torka med luddfri servett före användning. *Tillräcklig volym för färgning av 24 individuella testbrunnar. **0,001 % natriumazid. ***< 0,04 % formaldehyd. NÖDVÄNDIG MEN EJ BIFOGAD MATERIAL. • Aceton, reagenskvalitet, (förvara i en tättförsluten behållare för att undvika vattenabsorbtion). • Avjoniserat vatten eller kranvatten • Färgningsskålar med ställ för objektglas . • Fuktkammare (t.ex. en täckt petriskål som innehåller en fuktad pappershandduk). 100 • Täckglas, 24 x 40 mm, nr 1. • Pasteur-pipetter. • Centrifug eller mikrofug. • 15 mL centrifugrör eller 1,5 ml mikrofugrör. • 37±1 °C inkubator. • Biologiskt säkerhetsskåp (rekommenderas). • Immersionsolja av fluorescens-kvalitet, vid behov. ren efe rR Fo • Fluorescensmikroskop med 200-250X och 400-630X förstoring, utrustad med filtersystem för fluorescein-isotiocyanat (FITC). En stor uppsättning filter för avläsning av FITC kan köpas från olika tillverkare. Excitationsvåglängder för bredband (420-490 nm) eller smalband (470-490 nm) med en 515 nm dikromatisk spegel och ett 515 nm barriärfilter rekommenderas. Den smalbandiga excitationsvåglängden minskar bakgrundsfluorescens. Variationer i wattstyrka, intensitet och vinkling av glödlampan samt skillnader i belysningstyp och filter kan påverka testets tillförlitlighet. ce • Kontrollobjektglas som innehåller Pneumocystis cariniiorganismer (se avsnittet Beredning av kontrollobjektglas). • Pappershanddukar eller aspirationssystem. Us eO För inducerade sputumprover • Ditiotreitol (DTT): Vätskeberedning 0,1 % • Fosfatbuffrad saltlösning (PBS) 101 nly • (6,5x10-3 mol/L). Exempelvis Stat-Pak™ Sputolysin från Caldon Biotech; använd enligt bruksanvisning. FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER Endast för in vitro-diagnostisk användning. Endast för professionellt bruk. 1. Detta test ska bara utföras av personal som har adekvat utbildning i hantering av prover som kan innehålla HIV-1. Objektglasen bör undersökas av personal som har erfarenhet av att avläsa immunofluorescensanalyser. 2. Hantera alla kliniska prover som potentiellt smittsamt material. Fo 3. Handhavande som genererar aerosoler bör utföras i ett biologiskt säkerhetsskåp. Allt material bör desinficeras efter användning eller innan det kastas. efe rR 4. Använd god laboratorieteknik vid hantering av prover eller reagens för MONOFLUO™ Pneumocystis carinii immunofluorescenstestkit. Det är ej tillåtet att äta, dricka eller röka i laboratoriet! Munpipettera ej! Undvik kontamination av reagens. ce ren 5. Färgningsreagensen innehåller Evans Blue, som kan ge irritationer. Undvik att spilla eller stänka färgningsreagens på hud eller kläder. Spola rikligt med vatten på alla områden som kan ha kommit i kontakt med färgningsreagens. nly eO Us 6. Monteringsmediet omfattar 2 % formalin som innehåller 0,8 % formaldehyd, som kan förväntas vara cancerframkallande. Men befintliga data visar inte helt säkert att formaldehyd orsakar cancer vid de koncentrationer som används i detta kit (<1,00 %). Undvik att spilla eller stänka monteringsmedium på hud eller kläder. Spola rikligt med vatten på alla områden som kan ha kommit i kontakt med monteringsmedium. R: 40-43: Kan ge känslighetsreaktion vid inandning och hudkontakt. Kan ge irreversibla effekter. S: 24/25-28-36/37/39: Undvik kontakt med huden och ögonen. Vid kontakt med huden, tvätta genast med mycket vatten. Använd skyddskläder, handskar och ögon-/ ansiktsskydd. 7. Färgningsreagens innehåller natriumazid. Natriumazid kan reagera med bly- och kopparrör och bilda högexplosiva met- 102 allazider. För att undvika att azid lagrar sig bör rören spolas länge med vatten om reagenser hälls ut i avloppet. Xn: Hälsovådligt 0,1 % NaN3 R: 21/22 Farligt vid hudkontakt och förtäring. S: 24/25-28-36/37/39 Undvik kontakt med huden och ögonen. Vid kontakt med huden tvätta genast med mycket vatten. Använd lämpliga skyddskläder, skyddshandskar samt skyddsglasögon eller ansiktsskydd. 8. Rengör alla återanvändbara saker noggrant. Fo 9. Blanda färgningsreagens försiktigt före varje test. rR 10.Använd ett separat objektglas för varje patientprov för att förhindra eventuell korskontamination av Pneumocystis carinii-organismer. Varje objektglas bör också tvättas separat. ren efe 11.Objektglas bör beredas med hjälp av acetonfixering. Formalin- eller etanolfixerade objektglas rekommenderas inte för detta test. ce REAGENSSTABILITET OCH FÖRVARING Använd inte testet eller någon av dess komponenter efter sista förbrukningsdatum. Förvara färgningsreagens mörkt vid 2-8 °C. eO Us Förvara reagens vid 2-8 °C. Objektglas bör förvaras vid 2-28 °C. Om de förvaras vid angivna temperaturer är både öppnade och oöppnade reagenser stabila till angiven förbrukningstid. TESTFÖRFARANDE FÖR PNEUMOCYSTIS CARINII nly Provtagning Kliniska prover bör insamlas färska med hjälp av standardmetoder för inducerat sputum, bronksköljvätska eller bronkoalveolärt lavage.16,17 Provet bör bearbetas omedelbart. Spara en del av provet för eventuell odling. 103 Beredning av Kliniska Prover före Fluorescensfärgning Inducerade sputumprover 1a.Sätt 2-3 ml sputum i ett 15 ml centrifugrör. Tillsätt lika stor volym ditiotreitolreagens. Vortexblanda röret och inkubera i 5-10 minuter vid 37 °C eller 15 minuter i rumstemperatur (15-30°C). -ELLER- efe rR Fo 1b.Om provet är för trögflytande för att enkelt kunna överföras till ett centrifugrör, tillsätt en lika stor volym ditiotreitolreagens direkt i insamlingskärlet, rör ordentligt så att det blandas och inkubera i 5-10 minuter vid 37 °C eller 15 minuter i rumstemperatur (15-30 °C). Överför till ett centrifugrör så snart som möjligt under inkubation och vortexblanda innan du fortsätter. ren 2. Tillsätt cirka 5-6 mL PBS pH 7,2, samma som för sputum plus DTT tillsammans, till röret och vortexblanda. 3. Centrifugera vid 1500 x G i fem minuter. ce 4. Dekantera eller aspirera supernatanten och lämna 0,5 mL eller mindre av pellet och supernatant i röret. Steg 2, 3 och 4 kan vid behov upprepas för att avlägsna alla spår av slem. Us nly eO 5. Resuspendera pelleten ordentligt. Tillsätt en droppe med pipett (cirka 25-50 µL) på ett mikroskopobjektglas som medföljer testet. Fördela droppen jämnt över brunnen med sidan av pipettspetsen. Se till att inte repa objektglaset. Lufttorka. En objektglasvärmare med en temperatur på 37 °C kan hjälpa till att torka provet. 6. Fixera i cirka 10 minuter i aceton. Objektglas kan bearbetas direkt eller frysas vid –20 °C i upp till en månad före färgning. Bronksköljvätska och bronkoalveolära lavage-prover Ej mukösa prover såsom bronksköljvätska eller bronkoalveolära lavager kräver sannolikt inte mukolytiskt förfarande. För dessa prover kan protokollet starta med centrifugering, steg 3 ovan, i ett 15 ml centrifugrör eller 1,5 ml mikrofugrör. 104 OBS: Alternativt kan cytospincentrifugering användas för beredning av objektglas med prover från inducerat sputum, bronksköljvätska eller BAL.12 När cytospinförfarande följs bör kontroller utföras på samma sätt. Objektglas beredda med cytospincentrifug fixeras i 10 minuter i aceton och färgas enligt beskrivning nedan i avsnittet Fluorescensfärgningsförfarande. efe rR Fo BEREDNING AV KONTROLLOBJEKTGLAS Ett positivt kontrollobjektglas bör ingå vid varje testtillfälle. Bronkialsköljvätska eller bronkoalveolära lavageprover är bäst lämpade som positiv kontroll. Valda prover bör först konfirmeras som positiva för Pneumocystis carinii genom histologisk färgning. Följ förfarandet som anges i avsnittet Beredning av kliniska prover före fluorescensfärgning. Efter acetonfixering kan objektglasen frysas vid –20 °C i upp till en månad. Alternativt kan ett känt positivt prov användas som positiv kontroll. För att testet ska ha validitet måste kontrollobjektglaset färgas korrekt och tolkas enligt beskrivning i avsnittet; Utvärdering av testresultat. ren FLUORESCENSFÄRGNINGSFÖRFARANDE ce 1. Om objektglasen varit frysta ska de anta rumstemperatur innan färgningsförfarandet fortsätts. Us 2. Placera objektglaset i en fuktkammare. eO 3. Tillsätt tillräckligt med Pneumocystis carinii färgningsreagens i varje brunn innehållande prov (2-3 droppar) så att det täcker provet men ligger innanför kanten på brunnen. nly 4. Inkubera i 30-35 minuter vid 37±1°C. Låt inte färgningsreagensen torka på objektglaset under förfarandet. 5. Ta bort överflödigt Pneumocystis carinii färgningsreagens genom att tömma objektglaset mot en ren pappershandduk eller genom aspiration. 6. Tvätta objektglaset genom att sätta det i ett ställ och skölja det med avjoniserat vatten eller kranvatten i en minut samtidigt som du rör det försiktigt. Ta bort överflödigt vatten genom att tömma objektglaset mot en ren pappershandduk eller genom aspiration. 7. Torka objektglaset noga genom lufttorkning eller med en objektglasvärmare vid 37±1 °C. 105 8. Tillsätt en eller två droppar monteringsmedium på objektglaset och sätt på ett täckglas. Var försiktig så att inte luftbubblor bildas. 9. Undersök objektglasen inom 2-3 timmar efter färgning. Efter avläsning kan objektglasen förvaras mörkt över natten vid 28 °C eller mörkt i upp till sex månader vid –20 °C eller lägre. Objektglas som förvarats i kyla måste anta rumstemperatur före avläsning för att förhindra att kondensation skymmer provet. 10.För att negativa resultat ska ha validitet, kontrollera i ljusmikroskop att provceller finns på objektglaset. efe rR Fo UNDERSÖKNING AV FÄRGADE OBJEKTGLAS Skanna varje brunn med 200X eller större förstoring. Om fluorescens noteras, använd 400X eller 630X (med immersionsolja) för att bekräfta färgmönstrens utseende enligt beskrivning i avsnittet; Utvärdering av testresultat. Konfirmera att provceller finns på varje objektglas efter fluorescensanalysen. ren UTVÄRDERING AV TESTRESULTAT ce 1. Prover som är infekterade med Pneumocystis carinii innehåller stora runda till ovala cystor, som finns både enskilt och i kluster, som färgas ljust äppelgröna. Två eller flera väldefinierade fluorescerande cystor måste observeras för att provet ska anses positivt. Us nly eO 2. Sporozoiter och trofozoiter kan också vara färgade. De uppträder som små halvmåneformade eller pleomorfa strukturer. Ljust färgad, amorf extracellulär matrix kan även finnas. Prover som endast innehåller ljust färgat amorft material eller typiska sporozoit- eller trofozoitformer bör leda till att man direkt letar efter cystor innan en definitiv diagnos kan fastställas. Vid frånvaro av cystor bör provet anses misstänkt positivt för Pneumocystis carinii och ännu ett prov bör tas för färgning. 3. Andra organismer och cellulärt material från luftvägsprover bör vara motfärgat i rött till orange-rött eller guldgult. 4. Ett prov anses negativt om fluorescensegenskaperna enligt beskrivningen ovan ej observeras. 106 5. Ett negativt resultat på inducerat sputum bör verifieras med ett uppföljningsprov från bronksköljvätska eller bronkoalveolärt lavage. TESTETS BEGRÄNSNINGAR Ett negativt resultat utesluter inte möjligheten för en Pneumocystis carinii-infektion hos patienten. Provinsamling och beredning är viktiga steg i testförfarandet. Insamling av prov vid en olämplig tidpunkt under sjukdomens förlopp, med en olämplig metod eller med olämplig hantering av provet, eller fel användning av reagenser kan göra att detektion Pneumocystis carinii uteblir. Diagnos bör fastställas tillsammans med kliniska symptom. rR Fo Kör endast ett prov per objektglas. Var noga med att behandla, fixera, färga och tvätta varje prov separat för att förhindra att organismer från Pneumocystis carinii sköljs över till andra objektglas. ren efe För mycket slem i prover kan hindra adekvat färgning. Vissa tjocka sputumutstryk kanske inte färgas ordentligt. Var noga med att göra utstryk så tunna som möjligt. Icke-specifik ansamling av Pneumocystis carinii färgningsreagens kan ske om inte provet tvättas ordentligt. ce För att negativa resultat ska ha validitet, kontrollera i ljusmikroskop att provmaterial finns på objektglaset. eO Us Om bronksköljvätska eller bronkoalveolärt lavageprov är negativt, men patienten fortsatt uppvisar symptom associerade med luftvägssjukdom, bör andra etiologiska agens misstänkas och lämpliga diagnosförfaranden (inklusive odling) genomföras. nly PRODUKTEGENSKAPER Tre laboratorier deltog i en klinisk studie för att utvärdera MONOFLUO™ Pneumocystis carinii immunofluorescens test. Kliniska prover insamlades från patienter som misstänktes ha en Pneumocystis carinii-pneumoni. Ett inducerat sputumprov togs från varje patient och testades parallellt med MONOFLUO™ (MF) och histologisk färgning (referensmetod). Två histologiska färgningar användes; Wright-Giemsa-färgning [DiffQuik™ (DQ)] och toluidinblå O (TBO). Om sputumprovet var positivt med referensmetoden, betraktades resultatet indikera en infektion med P. carinii. Om resultatet med referensmetoden var negativt på sputumprov, insamlades 107 och testades ett bronkoalveolärt lavage-prov (BAL). Om BAL var positivt, var patienten positiv för P. carinii. Om BAL var negativt, ansågs patienten negativ för P. carinii. Totalt 100 patienter ingick i analysen. De erhållna resultaten sammanfattas i tabell 2. Tabell 2: Patientresultat Plats 1&2 Plats 3 Prov DQ MF TBO MF Patienter positiva för P.carinii med inducerat sputumprov med BAL 62 53 9 63 53 10 14 8 6 14 14 6** Fo **Dessa sex var positiva med MONOFLUO™-test på både sputumprov och BAL. BAL insamlades på sex patienter då TBO-resultatet på sputum var negativt. efe rR Antalet patienter klassade som positiva resp. negativa med MONOFLUO™ Pneumocystis carinii immunofluorescens test i jämförelse med referenstest visas i Tabell 3. ren Tabell 3: Jämförelse av resultat från histologisk färgning respektive MONOFLUO™ immunofluorescens test (inkluderar både inducerat sputum och BAL) Histologisk färgning 76 – 0 - 1 Us + ce + Monofluo™ 23 eO nly Av 100 testade patienter, var 76 positiva för P. carinii och 24 var negativa för P. carinii enligt bestämning med histologisk färgning. MONOFLUO™-testet identifierade alla 76 positiva patienter korrekt och var negativt på 23 patienter som var negativa för P. carinii. Ett inducerat sputumprov var negativt med både MONOFLUO™-test och referenstestet. BAL från denna patient var negativ med referenstestet och positiv med MONOFLUO™testet. Baserat på dessa kliniska data var produktegenskaperna för MONOFLUO™ Pneumocystis carinii immunofluorescens test: Känslighet = 100 % Specificitet = 95,8 % 108 KORSREAKTIVITET Följande bakterie- och svamp-species från odlingsisolat och från prover testades för korsreaktivitet med MONOFLUO™ Pneumocystis carinii immunofluorescens test och befanns vara icke-reaktiva: ce Candida parapsilosis Candida pseudotropicalis Candida tropicalis Cryptococcus neoformans Histoplasma capsulatum Saccharomyces cerevisiae Torulopsis glabrata Trichosporon spp. nly eO Us Svamp Aspergillus niger Aspergillus flavus Aspergillus fumigatus Aspergillus terreus Aspergillus versicolor Candida albicans Candida krusei Candida guillermondii Moraxella (Branhamella) catarrhalis Mycobacterium tuberculosis Mycobacterium kansasii Mycobacterium avium-intracellulare Neisseria spp. Nocardia asteroides Pepto streptococcus Proteus mirabilis Pseudomonas spp. Rothia dentocariosa Selenomonas sputigena Staphylococcus aureus Staphylococcus spp. Staphylococcus spp. Streptococcus pneumoniae Streptococcus, Grupp A,B,C,F,G Treponema denticola Veillonella parvula ren efe rR Fo Bakterier Acinetobacter calcoaceticus Actinomyces israelii Bacteroides spp. Bifidobacterium dentium Campylobacter sputorum Cardiobacterium hominis Corynebacterium ulcerans Eggerthella lenta Enterobacter cloacae Escherichia coli Fusobacterium nucleatum Haemophilus spp. Klebsiella pneumonia Lactobacillus catenaformis Legionella pneumophila Leptotrichia buccalis Micrococcus luteus Moraxella lacunata 109 REFERENCES / BIBLIOGRAPHIE / REFERENCIAS / LITERATUR / BIBLIOGRAFIA / REFERENCER / REFERENSER 1. Mills J: Pneumocystis carinii and Toxoplasma gondii infections in patients with AIDS. Rev Infect Dis 8(6):1001-1011, 1986. 2. Kovacs JA, Hiemenz JW, Macher AM, et al: Pneumocystis carinii pneumonia: A comparison between patients with the acquired immunodeficiency syndrome and patients with other immunodeficiencies. Ann Intern Med 100:663-671, 1984. rR Fo 3. Posner D, Khan FA: Respiratory infections in AIDS: A comprehensive care approach. J Respir Dis pp 83-94, June 1987. efe 4. Simone JW, Holland E, Johnson W: Fatalities during remission of childhood leukemia. Blood 39:759-770, 1972. ren 5. Gajdusek DC: Pneumocystis carinii-etiologic agent of interstitial plasma cell pneumonia of premature and young infants. Pediatrics 19:543-565, 1957. ce 6. Suffredini AF, Masur H: Pneumocystis carinii infection in AIDS, in Wormser GP, Stahl RE, Bottone EJ (eds): AIDS, Aquired Immune Deficiency Syndrome, and Other Manifestations of HIV Infection. Park Ridge, NJ, Noyes Publications, 1987, chap 23. Us nly eO 7. Walzer PD, Perl DP, et al: Pneumocystis carinii pneumonia in the United States. Epidemiologic, diagnostic, and clinical features. Ann Intern Med 80:83-93, 1974. 8. Brenner M, Ognibene FP, et al: Prognostic factors and life expectancy of patients with acquired immunodeficiency syndrome and Pneumocystis carinii pneumonia. Am Rev Respir Dis 136:1199-1206, 1987. 9. Chaisson RE, Hopewell PC: Empiric diagnosis of pneumocystis pneumonia. JAMA 258(23):3385, 1987. 10.Chandra P, Delaney MD, Tuazon CU: Role of special stains in the diagnosis of Pneumocystis carinii infection from bronchial washing specimens in patients with the acquired immune deficiency syndrome. Acta Cytol 32(1):105-108, 1988. 110 11.Nieberg RK, Gong Jr: Diagnosis of Pneumocystis carinii pneumonia by bronchoalveolar lavage in patients with the acquired immunodeficiency syndrome. Amer Clin Prod Rev 6:28-31, 1987. 12.Kovacs JA, Ng VL, et al: Diagnosis of Pneumocystis carinii pneumonia: Improved detection in sputum with use of monoclonal antibodies. N Engl J Med 318(10):589-593, 1988. 13.Lim SK, Eveland WC, Porter RJ: Direct fluorescent-antibody method for the diagnosis of Pneumocystis carinii pneumonitis from sputa or tracheal aspirates from humans. Appl Microbiol 27(1):144-149, 1974. rR Fo 14.Kovacs JA, Gill V, et al: Prospective evaluation of a monoclonal antibody in diagnosis of Pneumocystis carinii pneumonia. Lancet 2(8497):1-3, July 5, 1986. ren efe 15.Gill VJ, Evans G, et al: Detection of Pneumocystis carinii by fluorescent-antibody stain using a combination of three monoclonal antibodies. J Clin Microbiol 25(10):1837-1840, 1987. ce 16.Bigby TD, Margolskee D, Curtis JL, Michael PF, Sheppard D, Hadley WK, Hopewell PC: The usefulness of induced sputum in the diagnosis of Pneumocystis carinii pneumonia in patients with the acquired immunodeficiency syndrome. Am Rev Respir Dis 133:515-518, 1986. Us nly eO 17.Broaddus C, Dake MD, Stulberg MS, Blumenfeld W, Hadley WK, Golden JA, Hopewell PC: Bronchoalveolar lavage and transbronchial biopsy for the diagnosis of pulmonary infections in the acquired immunodeficiency syndrome. Ann Intern Med 102:747-752, 1985. 111 Bio-Rad Laboratories ce ren efe rR Fo Website: www.bio-rad.com Bio-Rad Laboratories Main Office: 4000 Alfred Nobel Drive, Hercules, California 94547 Ph. (510) 724-7000, Fx. (510) 741-5824 Also in: Australia - Regents Park, Ph. 61-2-9914-2800, Fx. 61-2-9914-2888 Austria - Vienna, Ph. 43-1-877-8901, Fx. 43-1-876-5629 Belgium - Nazareth, Ph. 32-9-385-5511, Fx. 32-9-385-6554 Canada - Montreal, Ph.1-514-334-4372,Fx. 1-514-334-4415 China - Beijing, Ph. 86-10-6205-1850, Fx. 86-10-6205-1876 Denmark - Copenhagen, Ph. 45-39-17-99-47, Fx. 45-39-27-16-98 Finland - Espoo, Ph. 358-9-804-22-00, Fx. 358-9-804-11-10 France - Marnes-la-Coquette , Ph. 33-1-4795-6000 Fx. 33-1-4741-9133 Germany - Munich, Ph. 49-89-318840, Fx. 49-89-318-84100 Hong Kong - Kowloon, Ph. 852-2789-3300, Fx. 852-2789-1257 India - New Delhi, Ph. 91-11-460-3676, Fx. 91-11-461-0765 Israel - Rishon Le Zion, Ph. 972-3-9514127, Fx. 972-3-9514129 Italy - Milan, Ph. 39-02-216091, Fx. 39-02-21609-399 Japan - Tokyo, Ph.81-3-5811-6290, Fx. 81-3-5811-6282 Korea - Seoul, Ph. 82-2-3473-4460, Fx. 82-2-3472-7003 Florida - Miami, Ph. 305-894-5950, Fx. 305-894-5960 Mexico - Mexico D.F., Ph. 525-514-2210, Fx. 525-514-2209 The Netherlands - Veenendaal, Ph. 31-318-540666, Fx. 31-318-542216 New Zealand - Auckland, Ph. 64-9-415-2280, Fx. 64-9-415-2284 Russia - Moscow, Ph. 7-501-721-14-00, Fx. 7-095-979-98-56 Singapore, Ph. 65-272-9877, Fx. 65-273-4835 Spain - Madrid, Ph. 34-91-590-5200, Fx. 34-91-590-5211 Sweden - Sundbyberg, Ph. 46-8-627-50-00, Fx. 46-8-627-54-00 Switzerland - Glattbrugg, Ph. 41-61-717-95-55, Fx. 41-61-717-95-50 United Kingdom - Hemel Hempstead,Ph. 44-181-328-2000, Fx. 44-181-328-2550 nly eO Us Revised September 2003 504131